Sverige 2040 — samma angrepp, två länder

Del I — Utgångspunkten

1. Räkningen som tog en eftermiddag

Sverige mäter sin beredskap i saker det äger och inte i beslut det kan fatta, och den skillnaden avgör vad som händer under femton års tryck. Ett land som vet vad det har kan svara på frågan hur mycket. Ett land som vet vad som fungerar kan svara på frågan vad gör vi nu, vilket är den enda fråga någon ställer under ett angrepp.

Ta det enklaste tänkbara exemplet. I Karlstads kommun bor 104 089 människor, och kommunen har 761 skyddsrum med sammanlagt 85 540 platser. Femtiofem procent av befolkningen har ett skyddsrum inom trehundra meter från bostaden, sextionio procent inom femhundra meter, 81,5 procent inom en kilometer. Utanför femhundrametersgränsen står 31 832 människor. [EGEN-1]

Siffrorna kommer ur två öppna källor — skyddsrumsregistret och Statistiska centralbyråns befolkningsrutor om en kvadratkilometer — och beräkningen tog en eftermiddag. Den kräver ingen behörighet, ingen upphandling och inget sekretessbeslut. Metoden, med endpoints och parametrar, ligger i källförteckningen under [EGEN-1] så att den som är oenig kan räkna om den.

Fyra invändningar mot beräkningen är riktiga och ska sägas här, inte i en not. Avståndet är fågelvägen: älvar, järnvägar och motorleder finns inte i modellen, så faktisk gångtid är längre och täckningen ovan är en övre gräns. Befolkningen antas jämnt fördelad inom varje kvadratkilometer. Beräkningen frågar aldrig om det finns plats kvar när alla inom avståndet kommit fram. Slutligen är platsantalet det registrerade, inte det fungerande — registret redovisar kapacitet, inte skick.

Den sista invändningen är textens ämne, och den träffar textens egen ingångssiffra lika hårt som den träffar staten.

Sverige har 290 kommuner. Den här räkningen har gjorts för en av dem.

Nationellt vet Sverige att det finns omkring 64 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor [SKYDD-1], ett bestånd regeringen själv beskriver som unikt stort. Vad Sverige inte vet är hur många av dem som går att använda. I februari 2024 hade tillsynsmyndigheten två skyddsrumsinspektörer för de 64 000 objekten, med ambitionen att hinna runt beståndet på fem år, och bedömde det egna behovet till omkring fyrtio [SKYDD-8].

Den här texten följer två Sverige från 2026 till 2040. Båda angrips. Ett av dem behåller förmågan att fatta beslut medan det pågår.

2. Delningspunkten

Båda länderna accepterade samma mål, och de fattade det i samma dokument.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap slog i Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 fast vad beredskapen dimensioneras mot: totalförsvaret ska fungera under minst tre månaders stort krig i Europa, och civil verksamhet ska upprätthålla de viktiga samhällsfunktionerna "med främst egna resurser" i minst två veckor, under förutsättning att el och elektronisk kommunikation kan falla bort [SV-6].

Två veckor på egna resurser. Det är måttet, och det är gemensamt.

Sverige A och Sverige B fattade också samma beslut om allt som brukar diskuteras. Samma försvarsanslag — över 170 miljarder extra till det militära försvaret och 37,5 miljarder till det civila fram till 2030 [SV-3], med målet 3,5 procent av BNP 2030 [SV-4]. Samma Natomedlemskap från 7 mars 2024 [SV-21]. Samma värnplikt, uppbyggd mot 10 000 mönstrande om året 2030 [SV-3]. Samma skyddsrumslag, antagen av riksdagen 29 april 2026 och i kraft 1 juni [SKYDD-3]. Samma lager, samma betong, samma brigader.

Delningspunkten ligger i vilken följdfråga de ställde till det gemensamma målet.

Sverige B frågade vad målet kräver att vi har. Det är en riktig fråga och den har ett svar som går att köpa, bygga och räkna. Sverige B byggde därför vidare på det Sverige redan är bäst i världen på: ett härdat centrum, ett folkbokföringsnummer som binder ihop varje register, en nationell identitet, en betalningsrälsa, och ett auktoritativt register per domän. Det är Finlands metod med Ukrainas gränssnitt, och den är billigare, snabbare och historiskt demonstrerad. Den kräver inte att 21 regioner och landets 290 kommuner [SKYDD-11] kommer överens om någonting.

Sverige A frågade vad målet kräver att vi kan besluta. Sedan arbetade det baklänges genom kedjan: vilka beslut måste fattas under de två veckorna, vilka insikter kräver de besluten, vilken information kräver insikterna, och sist — sist — vilken data kräver informationen.

Sverige A bytte inte bort någonting av det Sverige B byggde. Lagren, betongen, värnplikten och det härdade centrumet finns i båda länderna, oförändrade. Sverige A lade till två saker som föll ut ur baklängesräkningen: register som redovisar funktionellt tillstånd i stället för nominell kapacitet, och en industri vars omställning var reglerad i förväg i stället för improviserad i efterhand.

Det är hela skillnaden. Den är mindre än den låter.

Den är också dyrare och långsammare än den låter, och Sverige A misslyckades med flera delar av den. Kapitel 12 och 18 handlar om det.

Två saker som Sverige A inte gjorde ska stå redan här, eftersom motsatsen är den vanligaste formen av oredlighet i beredskapsdebatten. Sverige A producerade inte en enda extra granat, transformator eller skyddsrumsplats inom hotfönstret. Sverige A samlade inte heller in mer data än Sverige B. Det samlade in mindre, och om något annat.

Skälet till det sista är belagt. Riksdagens egen uppföljning av tre beredskapssektorer redovisar myndigheter som beskriver ett "mycket högt tryck" att rapportera till flera mottagare samtidigt, och konstaterar att rapporteringsbördan hämmar förmågeutvecklingen [SV-11]. Ett land kan mäta sin beredskap till döds. Det är den starkaste invändningen mot den här textens tes, den kommer från riksdagen, och den avgör hur Sverige A:s tillägg måste se ut för att inte bli ännu en pärm.

2b. Två suveräniteter, och de är motsatser

Ordet suveränitet gör dubbelt arbete i den här debatten, och glidningen mellan de två betydelserna är textens allvarligaste risk. De definieras därför här, en gång, och varje kapitel i del III namnger vilken av dem som gäller.

Statlig suveränitet över data betyder att staten råder över register om befolkningen och kan nå dem oberoende av utländska leverantörer och jurisdiktioner. Felmoden är koncentration: det som staten alltid kan läsa kan en angripare till slut läsa, och det som ligger på ett ställe går att slå ut på ett ställe.

Medborgerlig suveränitet gentemot staten betyder att personen råder över data om sig själv och kan neka staten åtkomst. Felmoden är otillgänglighet: det som bara individen kan låsa upp är otillgängligt när individen är medvetslös, och en ransonering, en utrymning eller en nödutbetalning som kräver samtycke från var och en blir långsam i exakt det läge där långsamhet kostar liv.

De två är inte grader på en skala. De är motsatta arkitekturer, och ett land behöver båda i olika domäner. Att välja fel arkitektur för en domän är dyrare än att välja för lite av endera.

Kostnaden ska sägas rakt ut, eftersom den träffar den här textens sympatier. Medborgarburen vårdnad gör ransonering av läkemedel, utrymning och nödutbetalning svårare — och det är precis de funktioner som mest synligt höll Ukrainas hemmafront uppe. Varje gång texten argumenterar för medborgerlig vårdnad betalar den det priset.

3. Hur den här texten är byggd

En kontrafaktisk text kan användas för att bevisa vad som helst. Författaren väljer utfallen, det land vars politik hen ogillar förlorar, och läsaren kan inte kontrollera något, eftersom framtiden inte har några källor.

Reglerna skrivs därför ut här, i förväg, så att de går att hålla mig till.

En delningspunkt. Sverige A och Sverige B skiljer sig åt i en enda följdfråga, ställd 2026 till ett mål båda accepterade. Allt annat som skiljer dem åt 2040 ska gå att härleda till den frågan genom en kedja jag skriver ut. Där jag inte kan härleda det säger jag att jag inte kan.

Inga skurkar. Sverige B styrs av kompetenta människor som fattar försvarbara beslut. Sverige B är dessutom den historiskt demonstrerade metoden: Finland, som allmänt räknas som Europas bäst förberedda land, har omkring 50 500 skyddsrum med plats för ungefär 4,8 miljoner människor [SKYDD-12] och byggde det med lag och betong, inte med data. Kapitel 18 för Sverige B:s talan på dess egna meriter, inklusive de fyra invändningar som skulle fälla den här texten om de håller.

Sverige A blir inte skonat. Det angrips lika hårt, förlorar människor och infrastruktur, och flera av de saker det byggde fungerade sämre än de som byggde dem räknat med. De fallen står i texten.

Allt som är scenario är märkt. Varje siffra är antingen hämtad ur en källa med nyckel i förteckningen, eller uttryckligen ett antagande i scenariot. De två blandas aldrig i samma mening utan att det står vilket som är vilket. Uppfunna siffror skrivna i sifferspråk är den vanligaste formen av oredlighet i den här genren.

Varje påstående bär sin nyckel. Nyckeln i hakparentes leder till förteckningen sist i texten, där varje post har utgivare, datum och länk. Det är inte akademisk prydnad. En text som ber läsaren räkna om dess siffror måste tala om var de finns, annars är den bara ett annat register som redovisar nominell kapacitet.

Verkligheten bär det som går att belägga. Angreppsförloppet i del II är byggt på incidenter som redan inträffat mellan 2022 och 2026, och scenariostrukturen är inte min: Försvarsmakten och MSB definierar själva de sju dimensionerande typsituationer förloppet följer [SV-6]. Extrapoleringen är min. Underlaget är det inte.

Det är fortfarande 2026. Ingenting i del III har hänt. Texten handlar om beslut som fattas i år, av människor som är i tjänst i år.

Del II — Angreppet

Angreppsförloppet nedan är ett scenario. Underlaget är det inte. Varje mekanism som beskrivs har redan använts mot Nordeuropa mellan 2022 och 2026, och den scenariostruktur jag följer är inte min: Försvarsmakten och MSB definierar i Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 sju dimensionerande typsituationer — hybrida hot, värdlandsstöd, begränsat anfall mot norra Sverige, anfall mot Gotland, fjärrangrepp, förstärkning av alliansens norra flank, förstärkning i Baltikum — och skriver ut att de kan inträffa samtidigt [SV-6]. Samma dokument slår fast vad beredskapen dimensioneras mot: totalförsvaret ska fungera under minst tre månaders stort krig i Europa, och civil verksamhet ska klara de viktiga samhällsfunktionerna "med främst egna resurser" i minst två veckor, under förutsättning att el och elektronisk kommunikation kan falla bort [SV-6].

Två veckor på egna resurser. Det är måttet. Håll det i minnet genom hela del III.

4. Fas ett: gråzonen som inte var ett krig

Det avgörande med gråzonen är inte att den är svår att upptäcka. Den är svår att besvara, och skälet är juridiskt snarare än tekniskt.

Bevisa det med det mest utredda fallet i Östersjön. Annandagen 2024 slets Estlink 2 av tillsammans med fyra telekabler. Finland bordade fartyget Eagle S, grep besättningen och drev åtal. Ombord fanns, enligt utredningen, avancerad sändnings- och mottagningsutrustning för elektronisk spaning. Den 3 oktober 2025 avvisade Helsingfors tingsrätt hela målet. Domstolen fann att ankarförlusten berodde på ett tekniskt fel snarare än uppsåt, och — viktigare — att den saknade jurisdiktion: enligt havsrättskonventionens artikel 97(1) är detta en "navigeringsincident" som faller under flaggstatens exklusiva domsrätt, och Finlands genomförande av artikel 113 omfattar bara finska fartyg och medborgare utanför territorialvattnet. Finska staten ålades betala de tilltalades rättegångskostnader, omkring 195 000 euro [BALT-1][BALT-2]. Estlink 2 var ur drift i ett halvår och kom tillbaka i kommersiell drift först den 20 juni 2025 [BALT-5].

Ingen del av det utfallet handlade om bristande information. Finland visste vilket fartyg det var, vem som ägde det, vart det var på väg och vad som fanns ombord. Kunskapen fanns. Rättsordningen räckte inte till.

Mönstret upprepas. Efter skadan på kabeln mellan Lettland och Gotland i januari 2025 bordade Sverige fartyget Vezhen — och åklagaren slöt sig till att ankaret släppts av misstag och släppte fartyget [BALT-9]. Den svenska utredningen om Yi Peng 3 fann inga avgörande bevis för avsiktlig skada [BALT-4]. NewNew Polar Bear, som finsk polis i maj 2025 uttryckligen pekade ut som orsak till Balticconnector-skadan, tog sig till ryskt vatten utan att någon åtalades, och Finland får inte veta vilka utredningsåtgärder kinesiska och hongkongska myndigheter vidtar [BALT-3].

Den som skriver om det här måste vara ärlig åt båda hållen: varje kabelbrott i Östersjön är inte sabotage. Två av de mest omtalade fallen har prövats och bedömts som olyckor. Poängen är inte att allt är angrepp. Poängen är att en angripare som väljer metoder vilkas normala orsak är slarv får straffrihet på köpet, och att det fungerar oavsett hur bra sensorer försvararen har.

Runt detta växer omfattningen. CSIS räknade ryska angrepp i Europa till tre under 2022, tolv under 2023 och trettiofyra under 2024. Metoderna fördelar sig på sprängmedel och brandanläggning 35 procent, trubbiga och vassa föremål inklusive ankare 27 procent, elektronisk attack 15 procent [BALT-8]. Rapporterade störningar av satellitnavigering i svenskt luftrum steg från 55 under 2023 till 733 under 2025 [BALT-15]. Transportstyrelsens flygchef Andreas Holmgren sade den 4 september 2025 rakt ut vad analyserna visade: "Vi kan konstatera att störningen har sitt ursprung i ryskt territorium." [BALT-15] Forskare vid Gdynia Maritime University och tyska DLR triangulerade källorna till omkring en kilometers noggrannhet — Okunevo i Kaliningrad, intill den 218:e självständiga elektroniska krigföringsregementets stab, och Baltijsk [BALT-14].

I scenariot fortsätter kurvan. Skillnaden mot i dag är inte metoderna utan uthålligheten: samma verktyg, år efter år, mot ett samhälle som vänjer sig.

En sak till, som texten inte får runda. Säkerhetspolisen bedömer i sin lägesbild 2025–2026 att Sverige för närvarande inte är det främsta målet för rysk sabotage- och påverkansverksamhet i Europa [BALT-10]. Ett scenario som placerar Sverige i centrum gör det alltså av dramaturgiska skäl, inte av underrättelseskäl. Det ska stå, eftersom alternativet är att låta läsaren tro att myndigheterna säger något de inte säger.

5. Fas två: det begränsade kinetiska

Scenariots andra fas följer den linje Försvarsmakten och MSB själva drar upp: fjärrangrepp och begränsat anfall, riktat och avsiktligt hållet under den nivå som otvetydigt utlöser artikel 5.

Formen syns redan. Under fem dygn i slutet av september 2025 stängdes Köpenhamns flygplats i omkring fyra timmar, därefter Aalborg och Billund, med rapporter från Sønderborg, Esbjerg och Skrydstrup. Statsminister Mette Frederiksen kallade det det allvarligaste angreppet mot dansk kritisk infrastruktur dittills. Drönare i formation observerades över Schleswig-Holstein, inklusive Thyssenkrupps marinanläggningar. Danska myndigheter tog emot över 500 drönarrapporter på ett dygn. Ingen gärningsman pekades ut offentligt [BALT-11].

Norska säkerhetstjänsten var lika rak åt andra hållet. Seniorrådgivaren Eirik Veum konstaterade den 1 oktober 2025 att ingen av observationerna över norska flygplatser och kritisk infrastruktur dittills bekräftats ha koppling till statliga aktörer [BALT-16]. Osäkerheten är inte en lucka i rapporteringen. Osäkerheten är vapnet.

Där gråzonen mäter sitt utfall i störning mäter den kinetiska fasen det i återställningstid, och återställningstid är fysisk. Estlink 2 låg nere ett halvår. Reparationskostnaden anges till upp till 60 miljoner euro. Svenska kraftnät har 2 900 kilometer ledning och 40 stationer att bygga på tio år, Gotlands förstärkta förbindelse är inte i drift förrän 2030, och 45 procent av investeringarna går enbart till att byta ut anläggningar som nått teknisk livslängd [EL-3][EL-8]. Högspända transformatorer på 330–750 kV har enligt danska DIIS produktionscykler på 12–18 månader [UKR-9].

Det sätter en gräns som ingen modell flyttar. Ingenting i Sverige A producerar en enda extra transformator, granat eller skyddsrumsplats inom hotfönstret. Den meningen ska stå i texten, eftersom motsatsen är den vanligaste formen av oredlighet i beredskapsdebatten: att låta ett informationssystem framstå som ett svar på en fysisk brist.

Skillnaden mellan de två Sverigena i den här fasen är därför inte att A har mer utrustning. Den är vem som vet vilka av de befintliga anläggningarna som faktiskt går att använda, hur länge, och för vem — när en fjärdedel av dem är trasiga och telefonlistan till dem som visste ligger i ett system som inte svarar.

6. Fas tre: hotet som aldrig utlöstes

Den svåraste formen är den som aldrig kommer.

Ett stående invasionshot binder resurser i åratal utan att någon dag inträffar då beredskapen får lösas ut. Det är den enda fasen där de två Sverigena skiljer sig åt av strukturella skäl snarare än av tur, och skälet är uthållighet: två veckor på egna resurser är dimensionerande, men ett hot som varar i sex år ställer inte frågan om två veckor. Det ställer frågan om ett samhälle kan bära förhöjd beredskap som normaltillstånd utan att förbruka de människor som utgör den.

Här arbetar tre krafter mot varje land som utsätts.

Vanan. FOI:s egen forskning konstaterar att skyddsrummens symbolvärde överstiger deras faktiska skyddsvärde, och att den upplevda skyddsbehovet avtar i takt med att befolkningen vänjer sig vid kriget [SKYDD-16]. Beredskap som inte används slutar upplevas som beredskap.

Rapporteringsbördan. Riksdagens uppföljning av tre beredskapssektorer (RFR 2024/25:3) redovisar myndigheter som beskriver ett "mycket högt tryck" att rapportera till MSB, Regeringskansliet och Försvarsmakten, och konstaterar att det hämmar förmågeutvecklingen [SV-11]. Under ett långvarigt hot växer den bördan i takt med oron. Ett land kan alltså mäta sin beredskap till döds, och det är det närmaste den här texten kommer en varning riktad mot sin egen tes.

Utmattningen av det som inte syns. Myndigheten för civilt försvar konstaterar i sin bedömning från maj 2026 att förmågan utvecklats i alla sektorer men att takten "behöver öka skyndsamt", och namnger bristerna: planering för uthållighet, fysiskt skydd och reparation av kritisk infrastruktur, stöd till det militära försvaret, personalförsörjning, prioritering av knappa resurser och privata aktörers förmåga [SV-8]. Fem av sex handlar om människor och ting. Ett handlar om att kunna prioritera — vilket är en fråga om att veta vad som finns och i vilket skick.

I Sverige B löper de sex åren så här: lagren finns, betongen finns, värnplikten finns, och ingen kan vid någon given tidpunkt säga vilken andel av det som fortfarande fungerar. Rapporterna skrivs, sektorsvis, i den takt de begärs. Lägesbilden existerar som en pärm som är aktuell den dag den lämnas.

I Sverige A löper de likadant, med ett undantag: frågan "vad fungerar just nu" går att ställa utan att någon behöver skriva en rapport för att besvara den. Det är hela skillnaden. Den är mindre än den låter, och den är svårare att bygga än den låter, och kapitel 12 och 18 ägnas åt bådadera.

Del III — De sju systemen

Varje kapitel utsätter båda länderna för samma händelse. Ordningen är den som sviktar först under angrepp: kunskapen, produktionen, elen, maten, vården, kartan och låset.

7. Kunskapen

Suveränitetsform: statlig vårdnad över statens data om sina egna anläggningar, med en gräns dragen vid personen. Registret ska kunna svara på om en uppgift går att utföra på en plats, utan att svara på vem som utför den. Var den gränsen går är kapitlets svåraste fråga, och den är inte löst.

Kunskap är den enda infrastruktur som lämnar byggnaden klockan fem.

Ett lager kan fyllas i förväg, betong kan gjutas, en transformator står kvar där den ställs. Förmågan att köra anläggningen sitter i människor som kan bli sjuka, krigsplacerade eller rekryterade av någon annan, och den förfaller utan att lämna en synlig ruin efter sig.

Gotland levererar beviset i konkret form. Samtliga 349 skyddsrum på ön, 23 357 kvadratmeter med plats för omkring 33 600 människor, inspekterades — och inte ett enda godkändes utan föreläggande. De typiska felen var bristfälliga tätningslister, osmorda gångjärn, saknade verktyg och felborrade kabelgenomföringar [SKYDD-18]. Inget av det syns för den som äger huset. Det syns för den som har lärt sig att titta. I februari 2024 hade tillsynsmyndigheten två sådana inspektörer för 64 000 objekt och bedömde det egna behovet till omkring fyrtio [SKYDD-8].

Betongen var alltså inte den knappa varan på Gotland. Ögat var det.

Sverige har redan skrivit ut problemet i sina egna bedömningar. Myndigheten för civilt försvar namnger i sin femte samlade bedömning från maj 2026 sex tvärsektoriella brister, och personalförsörjning är en av dem [SV-8]. Försvarsmakten anger i årsredovisningen för 2025 arméns mest avgörande utmaningar som brist på tillgänglig kvalificerad materiel och infrastruktur, och över tid brist på officerare [SV-14]. Riksdagens uppföljning av tre beredskapssektorer redovisar betydande rekryteringssvårigheter under de senaste fem åren [SV-11].

Siffrorna omkring detta pekar åt samma håll. Under 2025 påbörjade 8 136 värnpliktiga grundutbildning på 26 orter, mot målet minst 10 000 om året 2030 och 12 000 för 2032–2035 [SV-14][SV-4]. Antalet krigsplacerade i krigsorganisationen steg från 59 500 år 2023 och 60 700 år 2024 till 75 400 år 2025 [SV-14], på väg mot en krigsorganisation om cirka 130 000 personer 2035 [SV-4]. Varje människa i den tillväxten hade ett civilt arbete dagen innan. En krigsorganisation som växer hämtar ur samma befolkning som kör vattenverken.

Händelsen. I scenariots tredje fas höjs beredskapen och delar av krigsorganisationen kallas in, utan att någon anläggning förstörs. Båda Sverigena upptäcker då samma sak: ett verk som står oskadat är inte detsamma som ett verk som går att köra.

Sverige B. Här är Sverige B starkt, och styrkan är verklig. B har ett auktoritativt register per domän och vet därför hur många behöriga driftoperatörer, legitimerade läkare och certifierade inspektörer landet har. B kan dessutom flytta människor med beslut uppifrån, snabbare än en federerad ordning förmår. Registren svarar utmärkt på frågan hur många.

Frågan i det sjätte året lyder inte hur många. Den lyder vem som kan köra just den här anläggningen just den här veckan, och den besvarar Sverige B genom att någon ringer.

Läkarförbundets undersökning från 2025 är den skarpaste mätning Sverige har av precis det avståndet, och den mäter inte ett bestånd. Ungefär en tredjedel av läkarna uppger att arbetsgivaren har konkreta planer för hur arbetet ska bedrivas i en akut kris- eller krigssituation. Sjutton procent har både en sådan arbetsgivare och visste väl vad de förväntades göra. Sju procent svarade ja på alla tre frågorna: planer finns, rollen är känd, övning har genomförts [VARD-12].

Sverige vet hur många läkare det har. Sju procent är vad Sverige vet om vad de skulle göra [VARD-12].

Sverige B:s felmod är alltså inte okunskap. Den är fördröjning. Under två veckor på egna resurser — den uthållighet svensk planering själv sätter som golv för de viktigaste samhällsfunktionerna [SV-6] — är fördröjning hela kostnaden, och den växer med varje månad hotet består, eftersom svaret produceras genom rapportering — samma mekanism som riksdagens egen uppföljning fann hämmar förmågeutvecklingen när trycket blir högt nog [SV-11].

Sverige A. Tillägget heter kunskapsrevision och det är smalare än ordet låter. Ingen kompetensdatabas över befolkningen byggdes. För varje anläggning inom beredskapssektorerna ställdes tre frågor: vilka namngivna uppgifter måste utföras här för att verket ska leverera, hur många kan utföra var och en av dem i dag, och hur lång tid tar det att få hit den andra personen. Svaret genereras där arbetet görs, ur de scheman och behörighetssystem som redan används, och det är maskinellt läsbart i stället för skrivet.

Metoden finns redan i Sverige, på en klinik. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt vid Akademiska sjukhuset kartlade behovet av material, läkemedel och personal ur patientjournaler och simuleringssystem, dag för dag och timme för timme, och fann att åtta måttligt till svårt brännskadade patienter under de första två veckorna kräver 17 000 undersökningshandskar, 597 liter Ringer-acetat och 5 546 intensivvårdstimmar [VARD-14].

Lägg märke till enheten i den sista siffran. Den anger inte ett antal sjuksköterskor. Den anger timmar av en bestämd kompetens, och den är den enda av de tre posterna som inte går att köpa in när behovet uppstår [VARD-14].

Sverige A fick inte fler operatörer av detta. Det fick veta, inom dygnet, vilka anläggningar som fallit under en person per kritisk uppgift, och kunde därför flytta de få människor landet hade till de platser där deras frånvaro stoppade något. Prioritering av knappa resurser är en av de sex brister Myndigheten för civilt försvar namnger [SV-8], och den bristen är till sin natur en fråga om att veta vad som finns och i vilket skick.

Vad det kostade. Fyra saker, varav ingen är löst.

Det första försöket dog. I scenariot utformades den första kunskapsrevisionen som en årlig enkät — alltså exakt den rapporteringsmekanism riksdagens uppföljning varnar för [SV-11] — och i scenariot föll svarsfrekvensen under det tredje året så att materialet inte gick att använda det fjärde. Först när frågan lades på behörighetssystemen i stället för på handläggaren överlevde den. Det är ett antagande i scenariot och inte en observation.

Gränsen vid personen kostade tid varje gång. Ett register som svarar på vem är ett register över människor, och Säkerhetspolisens lägesbild 2025–2026 namnger förbrukningsagenter, rekryterade på nätet för enstaka uppdrag, som en metod [BALT-10]. En förteckning över den minsta uppsättning människor vars frånvaro stoppar en anläggning vore det bästa målunderlag som någonsin skrivits om svenskt civilt försvar. Sverige A svarar därför på rollnivå: den här anläggningen har mer än en person som klarar uppgiften, inte vilka de är. Varje akut ärende blev ett samtal längre. Det är en kostnad, inte en lösning.

Kunskapsrevisionen producerade ingen kunskap. Att namnge en brist fyller den inte. Officersbristen i Försvarsmaktens egen redovisning är en brist med ledtider i år [SV-14], och de fysiska ledtiderna omkring den rör sig inte heller: produktionscykler på 12–18 månader för högspända transformatorer, och godkännande- och upphandlingsförseningar på sex till åtta månader i Ukrainas återuppbyggnad av nätet [UKR-9].

Där arbetet aldrig var nedskrivet blev revisionen fel åt det smickrande hållet. En uppgift som utförs av en enda person som aldrig dokumenterat den ser i varje system ut antingen som en uppgift ingen utför eller som en uppgift schemat täcker. I scenariot upptäckte Sverige A det på den anläggning där det spelade roll.

Ukraina. Erfarenheten därifrån är att kompetensen satt i människor, inte i system. Landets nationella e-hälsosystem hade 2022 trettiosex miljoner registrerade patienter och över 1,6 miljarder journalposter, och den centrala komponenten höll [UKR-17]. Under den fanns före invasionen över fyrtio regionala medicinska informationssystem, av vilka fyra till sex väntas överleva — på grund av ekonomiska förluster, förstörd infrastruktur och evakuering av kvalificerade IT-specialister [UKR-17].

Den tredje orsaken är den intressanta. Systemen dog inte för att datan gick förlorad. De dog för att de som kunde driva dem lämnade landet.

Två gånger till syns samma mekanism. PrivatBank flyttade fyra petabyte från 3 500 servrar på under 45 dagar [UKR-2], en hastighet som förutsätter människor som kände sin egen serverpark utan att behöva leta. Kyivstar penetrerades genom ett komprometterat anställdkonto, angriparna hade full åtkomst från november 2023, och angreppet den 12 december 2023 förstörde enligt SBU:s cybersäkerhetschef kärnan i en teleoperatör [UKR-7]. Kompetens är ingången lika mycket som försvaret.

Mekanismen. En stat mäter kompetens som ett bestånd av behörigheter och huvuden, vilket är nominell kapacitet i exakt samma mening som skyddsrumsregistrets platsantal är det. Den funktionella frågan är om en namngiven uppgift går att utföra på en namngiven plats den här veckan. Skillnaden syns inte i fred, eftersom den andra personen i fred alltid finns någonstans. Under ett stående hot är den andra personen krigsplacerad, och registret redovisar att ingenting har förändrats.

En del av kunskapen går inte ens att bevisa i förväg. Svenska kraftnät skriver att ö-drift inte går att öva skarpt helt och hållet, att funktionen inte kan garanteras med hundraprocentig säkerhet, och att det handlar om att köra ett svagt nät, vilket är komplicerat och riskfyllt [EL-7]. Ingen kunskapsrevision tar bort den osäkerheten. Den registrerar att osäkerheten finns och var, vilket är mindre än man skulle vilja ha och mer än ett behörighetsbevis säger.

FOI:s kunskapsöversikt över det ekonomiska försvarets hotbilder driver samma sak på statens nivå: Sverige måste som liten stat med beroenden av EU och Nato behålla en självständig nationell förmåga till hotbildsanalys [SV-20]. Den förmågan är inget system. Den är ett antal människor som gjort arbetet tillräckligt länge för att ha fel på användbara sätt, och den är den del av totalförsvaret som minst av allt går att upphandla det år den behövs.

Vad som falsifierar detta. Om mekanismen stämmer ska funktionellt mätt kompetens förutsäga utfall bättre än antal huvuden. Två observationer skulle visa att den inte gör det. Den första: att Myndigheten för civilt försvar efter 2030 redovisar personalförsörjningen som löst utan att något ändrats i hur kompetens registreras, alltså enbart genom volym — 10 000 värnpliktiga om året och en krigsorganisation som når sitt mål [SV-3][SV-4]. Då var kompetens ett beståndsproblem och det här kapitlet har grälat om fel substantiv. Den andra: att en mobilisering i Norden flyttar människor snabbare i ett land med ett centralt auktoritativt personalregister än i ett land med funktionella uppgifter på rollnivå, vid samma händelse. Förlorar Sverige A den jämförelsen faller kapitlet, och ingen del av det går att rädda genom att peka på att datan ändå fanns.

8. Produktionen

Suveränitetsform: enskild vårdnad gentemot staten. Verkstäderna är privatägda, staten kan inte inneha deras anläggningsdata, och det avgörande är därför inte vem som äger beskrivningen utan vad som är avtalat innan frågan ställs.

Ett land ställer inte om sin industri under ett angrepp. Det ställer om den på de villkor som skrevs ned innan angreppet, eller inte alls.

Händelsen i scenariots andra fas är banal i sin form och obarmhärtig i sin takt. Efter drönarangreppen mot kraftvärme och hamnar behöver båda länderna ett smalt sortiment saker fort: ställverkskomponenter, pumpar och packningar, reservkraft, fältsjukvårdsmateriel, drönare och motmedel mot drönare. Ingenting av det är exotiskt. Allt av det tillverkas normalt av företag som tillverkar något annat, och båda Sverigena ska klara de första två veckorna med främst egna resurser [SV-6].

Sverige B hade apparaten på plats, och den var inte improviserad. Regeringen beslutade den 26 juni 2025 att inrätta beredskapssektorn Industri, byggande och handel med Tillväxtverket som sektorsansvarig myndighet, i kraft från den 22 juli 2025, vilket höjde antalet beredskapssektorer från tio till tolv [SV-16]. Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap föreslog den 9 juni 2025 ett system med försörjningsavtal mellan företag och stat, ett byggnads- och reparationsberedskapskontor placerat vid Tillväxtverket, och ett utvidgat uppdrag för RISE att upprätthålla förmåga till produktionsomställning under kris, höjd beredskap och krig [SV-17]. Omställbar industri är alltså inte den här textens uppfinning. Det är svensk politik, formulerad före delningspunkten, och Sverige B genomförde den som den var skriven.

Utfallet blev därefter. De omställningar som var planerade fungerade: de företag som stod på listan hade avtal, kontaktvägar och en myndighet som visste vad de kunde [SV-17]. Det som inte fungerade var marginalen — underleverantören två steg ned, verkstaden som bytt ägare 2034, maskinen som såldes när ordern uteblev 2031.

Mekanismen bakom det är utskriven av tillsynen själv. Myndigheten för civilt försvar konstaterar att myndigheterna i flera områden åläggs krav och tillförs finansiering i högre utsträckning än privata aktörer, "vilket skapar ett gap", och att förmågehöjande beredskapsåtgärder ofta inte är marknadsmässiga och därför riskerar att inte vidtas av privata aktörer utan rättsliga krav eller offentlig finansiering [SV-9]. Ett avtal binder den som skrev under. Det beskriver inte verkstadsgolvet, och det åldras i takt med att maskinparken gör det.

Att pengar inte var den bindande begränsningen syns i Försvarsmaktens egen bokföring. Myndigheten förde 780 miljoner kronor oförbrukade från 2024 in i 2025, avslutade 2025 med 366 miljoner oförbrukade på materiel och anläggningar "med anledning av leveransförseningar", och underutnyttjade ett anslag med 423 miljoner "med anledning av förseningar från industrin" [SV-15]. Absorptionen var problemet, inte anslaget. Ett Sverige som fick mer pengar 2036 hade fått samma svar från samma industri.

Sverige A avvecklade ingenting av detta. Samma sektorer, samma försörjningsavtal, samma kontor, samma institut. Tillägget låg i vad avtalet krävde som bilaga: en maskinläsbar beskrivning av vad anläggningen faktiskt kan göra — toleranser, material, certifieringar, genomströmning — förvaltad av ägaren, inte av staten. Standarderna fanns redan. ISO 23247 delarna 1–4 publicerades 2021 och del 5 är daterad 2026 [TVILL-2]; IEC 63278-1, som definierar Asset Administration Shell för industriella tillgångar, är daterad december 2023 [TVILL-3]. Sverige A byggde alltså inget nationellt maskinregister. Staten fick rätten att ställa en fråga, inte en kopia av svaret.

Det andra tillägget var juridiskt och gjordes i fredstid. Ukrainas avgörande instrument var inte en teknik utan en lag: cloud-lagen 2075-IX antogs den 17 februari 2022, en vecka före invasionen, och regeringens beslut nr 263 av den 12 mars 2022 tillät att offentliga register och krypterade reservkopior placerades utanför landet under krigslag [UKR-1]. Vägen var röjd innan den behövde användas. Sverige A gjorde motsvarande för dual-use: exportkontrollklassning, certifiering, produktansvar och frågan om vem som äger konstruktionen när en civil verkstad tillverkar en militär komponent avgjordes 2027, inte den vecka svaret behövdes.

Vad det kostade. Tre saker fungerade sämre än de som byggde dem räknade med.

Anslutningen blev tunn. Standarderna var specificerbara, inte etablerade, och beskrivningen var frivillig för alla utom dem som hade försörjningsavtal [SV-17]. De flesta små verkstäder producerade aldrig någon. Hur stor andel av den svenska anläggningsparken som hade en maskinläsbar beskrivning 2035 är ett antagande i scenariot, inte ett belagt tal.

Det starkaste motargumentet kommer från den enda gång Europa satsade på öppen, modulär infrastruktur i stor skala. Under första kvartalet 2025 kontrollerade de fem största RAN-leverantörerna 93 procent av försäljningen medan Open RAN-utmanarna tillsammans hade omkring 7 procent och ungefär 2,5 miljarder dollar i årliga intäkter, mot cirka 5 miljarder dollar om året som Ericsson och Nokia lägger på forskning och utveckling [EL-16]. Öppenhet som marknadsstrategi förlorade mot skala. Skillnaden mot försörjningsavtalen är verklig men begränsad: beskrivningen skulle inte konkurrera ut någon leverantör, den skulle beskriva en anläggning som redan var någons. Det är ett argument, inte ett resultat, och det ska läsas som det.

Koncentrationen var den tredje kostnaden. Sveriges mest skadliga infrastrukturincident på senare år var ett angrepp med utpressningsprogram mot en enda HR-leverantör, upptäckt den 24 augusti 2025, som nådde omkring 200 av landets 290 kommuner [EL-15]. En samlad beskrivning av svensk tillverkningskapacitet vore det mest användbara målunderlag någon sammanställt om svensk industri. Sverige A delade därför upp vårdnaden, och betalade för det i tempo: en fråga som passerade tre förvaltare tog längre tid än ett samtal till en driftchef som råkade svara.

Här ligger kapitlets viktigaste invändning, och den träffar förslaget i det här kapitlet. Reprogrammerbarhet är ett andra ordningens problem. Första ordningens problem är kemi och verktygsmaskiner. De nordiska försvarsministrarna ställde sig den 21 november 2024 bakom initiativ för att öka nordisk ammunitionsproduktion [NORD-3] — en avsiktsförklaring, inte en fabrik. Högspända transformatorer på 330–750 kV har produktionscykler på 12–18 månader, och över 150 stora autotransformatorer beställdes med omkring 1,5 miljarder dollar i offentlig och internationell finansiering [UKR-9]. Ingen beskrivning förkortar en drivmedelslinje eller en fyraxlig fleroperationsmaskin med leveranstid. Någon belagd siffra på europeisk granatproduktion finns inte i källförteckningen, och därför står ingen sådan siffra här.

Där mekanismen faktiskt biter är i den andra änden av sortimentet. Ukrainas försvarsministerium planerade 2025 att upphandla omkring 4,5 miljoner FPV-drönare, vilket motsvarade hela den nationella industrins kapacitet, och avsatte över 110 miljarder hryvnia; vid utgången av 2024 hade över 1,5 miljoner drönare upphandlats, 96 procent betalt till ukrainska tillverkare och leverantörer, upp från några tusen 2023 [UKR-14]. Anpassningen skedde genom ett stort antal små tillverkare och verkstäder med återkopplingsslingor mätta i dagar, inte genom en central modell. Det som gjorde takten möjlig var att produkterna byggs av handelsvaror med korta verktygskedjor. Transformatorn har inga sådana.

Mekanismen generaliserad är därför smal och ska hållas smal. Omställningshastighet bestäms av hur stor del av svaret som redan finns när frågan ställs, inte av hur snabbt någon kan ta reda på det. Sverige B ställde frågan till en handläggare som skulle svara vid sidan av sitt arbete, i den rapportform som riksdagens egen uppföljning fann hämmar förmågeutvecklingen när trycket blir högt nog [SV-11]. Sverige A ställde samma fråga till anläggningen. Skillnaden är osynlig 2030 och avgörande i det sjätte året.

Vad som skulle falsifiera detta går att namnge i förväg. Om en svensk civil verkstad mellan nu och 2032 ställer om till en försvarsrelevant produkt på veckor utan någon föregående maskinläsbar beskrivning, och det visar sig vara normalfallet snarare än undantaget, är beskrivningslagret inte bärande och Sverige B:s telefonlista räcker. Om försörjningsavtalen enligt SOU 2025:68 tecknas och omställningskontoret levererar utan att någon anläggningsbeskrivning existerar, gäller samma sak [SV-17]. Om anslutningen däremot förblir försumbar samtidigt som leverantörerna håller gränssnitten stängda, på det sätt Open RAN visade [EL-16][TVILL-3], har Sverige A:s tillägg aldrig funnits i praktiken, och det här kapitlet beskriver ett land som inte inträffade.

9. Elen

Suveränitetsform: statlig vårdnad över statens egen data. Elsystemet är statens och systemoperatörernas domän, centrum är rätt svar, och stamnätet mäter redan sitt eget funktionella tillstånd i realtid. Den enda punkt där den motsatta suveräniteten tränger in ligger nedanför mätaren, i frågan om vem som ska få ström när det inte räcker åt alla.

Elen är kapitlets hårdaste prov för den här textens tes, och provet ska stå före allt annat.

De nordiska stamnätsoperatörerna har sedan 2015 realtidsskattning av rörelseenergi i sina driftsystem och prognosticerar tröghet en vecka framåt för att dimensionera snabb frekvensreserv. I ett gemensamt underlag daterat 28 augusti 2025 slår Energinet, Fingrid, Svenska kraftnät och Statnett fast att det inte finns behov av att definiera ett minimikrav på tröghet för det nordiska synkronsystemet de kommande två åren. Dimensionerande fel är bortfall av Oskarshamn 3 vid som mest 1 450 MW, frekvensen får inte understiga 49,0 Hz, konstruktionsnivån är 150 GWs, stabilitetsnivån 120 GWs, och analyserna visar att stabiliteten utmanas kring 90 GWs [EL-6].

Läs det som det är. Det är funktionellt tillstånd, mätt kontinuerligt, mot en namngiven tröskel, av en myndighet som redan gör det. Precis det som saknas i skyddsrumsregistret finns i elsystemet, och det har funnits i tio år [EL-6].

Händelsen i det här kapitlet är en vintervecka i scenariots andra fas. Drönare träffar ställverk och kraftvärme i södra Sverige samtidigt som en likströmsförbindelse faller bort, och delar av landet måste hållas uppe som öar tills stamnätet är samlat igen. Hur många anläggningar som träffas är ett antagande i scenariot, inte en siffra jag har, och jag uppfinner ingen.

Geografin bakom händelsen är däremot inte antagen. Svenska kraftnäts slutrapportering till regeringen om överföringsmål anger att kapaciteten SE3→SE4 stiger från 5 600 MW under 2021–2023 till 6 200 MW 2030 och sedan ligger stilla genom 2035, 2040 och 2045 [EL-5]. Norrländskt överskott kan alltså aldrig nå Skåne i mer än den kvantiteten, hur mycket som än byggs i norr. Vad Sverige B och Sverige A än gör med data är det taket detsamma i båda länderna.

Sverige B ser händelsen komma, i den mening som räknas. Kontrollrummet har frekvensen, flödena och rörelseenergin, och har haft dem hela tiden [EL-6]. Tre saker binder ändå Sverige B, och ingen av dem är informationsbrist.

Den första är regelverket. Den 7 oktober 2025 ställde Svenska kraftnät in upphandlingen av effektreserven för vintern 16 november 2025 till 15 mars 2026 och lämnade Sverige utan strategisk reserv. Upp till 800 MW efterfrågades, alla tre inkomna bud kom från befintlig produktion och alla översteg EU:s pristak. Malin Stridh konstaterade att regelverket "i princip gör det omöjligt" att upphandla en effektreserv, och driftchefen Pontus de Maré kallade läget bekymmersamt och pekade på manuell förbrukningsfrånkoppling — en åtgärd som aldrig tidigare använts [EL-4].

Den andra är fysiken. Nätutvecklingsplanen 2026–2035, publicerad 15 december 2025, planerar omkring 2 900 kilometer ny ledning och omkring 40 nya stationer på tio år, plus reinvestering i över 1 100 kilometer ledning och ungefär hälften av de omkring 200 stationerna. Anläggningsinvesteringarna stiger från 9 miljarder kronor 2025 till 20 miljarder om året 2026 och 2027, och 45 procent av dem går enbart till att byta ut det som nått teknisk livslängd [EL-3]. Högspända transformatorer på 330–750 kV har produktionscykler på 12–18 månader, längre för det som inte beställts i förväg [UKR-9].

Den tredje är att ödriften inte går att pröva. Svenska kraftnät skriver själv att den mest centrala förutsättningen är lokal produktion som klarar svartstart från dött nät, att produktion och förbrukning måste balanseras fullständigt och fortlöpande, att ödrift inte går att öva skarpt helt och hållet, att funktionen inte kan garanteras med hundraprocentig säkerhet, att omfattningen är lokala och regionala öar inom enskilda samhällen eller kommuner, och att det kräver mycket hård prioritering av vem som får el [EL-7].

Sista ledet i den meningen är kapitlets gångjärn. Ödriftens svåraste moment är inte elektrotekniskt. Det är ett beslut om vem som ska få ström, fattat under tidspress, i ett läge där felet inte går att korrigera i efterhand.

Innan Sverige A får svara ska det starkaste motfaktumet stå obeskuret. Den 28 april 2025 föll det spanska och portugisiska nätet, av ENTSO-E beskrivet som den allvarligaste avbrottshändelsen i det europeiska kraftsystemet på över tjugo år och den första någonsin i sitt slag [EL-2]. Expertpanelens slutrapport den 20 mars 2026, framtagen av 49 medlemmar från systemoperatörer, regionala koordineringscentrum, ACER och nationella tillsynsmyndigheter, pekar ut ett samspel av faktorer: svängningar, brister i spännings- och reaktiveffektreglering, skillnader i praxis för spänningsreglering, snabba produktionsminskningar och generatorbortfall i Spanien, och ojämn stabiliseringsförmåga [EL-1].

Det var Europas mest instrumenterade domän, observerad i realtid, och den föll ändå. Orsakerna var reglerdesign och driftpraxis, inte saknad data [EL-1]. En text som hävdar att skillnaden mellan två länder ligger i vad datan beskriver måste kunna säga rakt ut att det största verkliga provet under den här periodens Europa pekar åt andra hållet.

Vad Sverige A gjorde är därför mindre än läsaren väntar sig. Sverige A byggde ingen tvilling av stamnätet, eftersom Svenska kraftnät i praktiken redan har en och gör den bättre än någon annan aktör kan [EL-6]. Tillägget ligger på andra sidan mätaren: vilka anläggningar som är anslutna, vilka av dem som har fungerande lokal produktion, och i vilken ordning de ska bäras i en ö. Den uppgiften bor inte hos Svenska kraftnät. Den bor hos kommuner, regioner, vattenverk och operatörer.

Hur stor andel av dem som har fungerande reservkraft är en uppgift jag inte har. Den finns inte i mitt källunderlag, och att den inte finns är i sig upplysningen: Sverige B går in i händelsen med prioriteringsklasser på papper och utan belagd kännedom om vilka av de prioriterade anläggningarna som faktiskt kan ta emot prioriteten.

Det finns ett belagt exempel på precis det felet, och det kommer från tillsynsmyndigheten. Post- och telestyrelsen registrerade 334 incidentärenden under 2025, varav 327 bedömdes som rapporteringspliktiga och 28 som säkerhetsincidenter, fem av dem med påverkan på samhällsfunktioner. Myndigheten konstaterar att avbrott uppstod där en redundant kabel antingen inte fungerade, saknades, eller var förlagd så nära den ordinarie kabeln att båda skadades [EL-10].

Registret sa redundant. Verkligheten var samma dike. Det är samma fel som skyddsrumsregistret gör, i en annan bransch, och det upptäcktes efteråt av en tillsynsmyndighet i stället för i förväg av den som förde uppgiften [EL-10]. Sverige A registrerade förläggning som ett faktiskt tillstånd hos anläggningen i stället för som en egenskap hos planen. Sverige B förde in ordet redundans en gång, vid anmälan, och läste aldrig om det.

Mekanismen generaliserad: varje egenskap som skrivs in som en utsaga om en plan — redundans, kapacitet, prioritetsklass, beredskapsnivå — är ett påstående och inte en mätning, och den åldras utan att någon märker det. Egenskaper som mäts där de finns åldras också, fast synligt.

Vad det kostade Sverige A ska skrivas ut i fyra punkter. Sverige A tillförde inte en enda megawatt inom hotfönstret, och effektreserven fattades i båda länderna av ett skäl som ligger i EU:s prisregler och som ingen datainsats rör [EL-4]. Sverige A:s modell av ödriften kunde aldrig valideras, eftersom systemoperatören själv säger att fullskalig ödrift inte går att öva skarpt [EL-7] — vilket betyder att prioriteringsordningen vilar på antaganden som ingen övning bekräftar, och att den som handlar på den med obruten tillförsikt är sämre ställd än den som vet att han gissar. Uppgiftsinsamlingen började dessutom som ännu en rapporteringsskyldighet, alltså den mekanism riksdagens egen uppföljning fann hämmar förmågeutvecklingen [SV-11], och flyttades ut på anläggningarna först efter flera år. I scenariot är delar av registret inaktuella i det sjätte året; hur stor andel är ett antagande och inte en siffra jag har.

Ett femte pris syns först när ordningen ska verkställas. Prioriteringsordningen är en rangordning mellan verksamheter som alla har skäl att stå först, och den listan blir omtvistad i samma stund som den blir verklig. Sverige A flyttade ut uppgiften till anläggningarna och fick veta vilka som kunde ta emot prioriteten, men vem som borde få den förblev ett politiskt beslut som ingen mätning avgör. Bättre underlag gjorde valet skarpare, inte lättare, och den som fick vänta hade lika ont om ström som förut.

Ukraina avgör invändningens tyngd. Landets disponibla produktion var 38 GW före kriget, varav 19 GW gick förlorade under det första krigsåret; kapaciteten föll vidare till 12 GW efter angreppen våren 2024, varefter 3 GW återställdes till vintern 2024/25 och 17,6 GW väntades vara tillgängligt i oktober 2025 [UKR-8]. Mellan oktober 2025 och början av april 2026 skadades mer än 9 GW, varav mer än 4 GW återställdes, mot ett strängt vinterbehov på omkring 18 GW; över 150 stora autotransformatorer beställdes för omkring 1,5 miljarder dollar, och tillstånds- och upphandlingsförfaranden tog sex till åtta månader [UKR-9]. Uthålligheten låg i reparationscykeln, i händer och kranar och beställda transformatorer, inte i förutsägelse.

Ett drag i den ukrainska omställningen pekar ändå åt Sverige A:s håll: det uttalade motståndsmålet är decentraliserade enheter på 5–100 MW, alltså många små öar i stället för få stora [UKR-10]. Många små öar gör prioriteringsfrågan större, inte mindre.

Sverige levererar också stål i tid när det räcker. Aurorabanan, 400 kV över 380 kilometer mellan Messaure och Pyhänselkä, togs i drift 12 november 2025 före ursprunglig tidplan, ökar överföringen med upp till 800 MW mot Finland och 900 MW tillbaka, och fick över 131 miljoner euro i EU-stöd [EL-9]. Gotlands robusta försörjning kommer 2030 med två 220 kV-kablar, och Svenska kraftnät skriver själv att svårare störningar och höjd beredskap kräver mer robusthet än den redundansen ger [EL-8]. Båda länderna har det. Ingetdera har mer.

Vad som skulle falsifiera kapitlet är namngivet och kontrollerbart. Om Svenska kraftnät under de kommande åren genomför en regional ödrift eller verkställer en order om manuell förbrukningsfrånkoppling — en åtgärd som aldrig tidigare använts [EL-4] — och prioriteringen fungerar utifrån befintliga klasslistor utan att någon behöver veta anläggningarnas faktiska tillstånd, då är tillägget överflödigt och Sverige B har rätt. Om tillsynsrapporterna i stället än en gång finner redundanta kablar i samma dike [EL-10], håller mekanismen.

10. Maten

Suveränitetsform: medborgerlig vårdnad gentemot staten. Vårdnadshavaren är här varken staten eller medborgaren utan gården, kvarnen och grossisten. Felmoden är därmed otillgänglighet: staten ser bara det den har begärt in, och varje gram insyn köps med en rapport skriven av någon som hellre hade kört tröskan.

Sverige producerar mat för fjorton miljoner människor och kan ändå inte säga vem som får den under en kris [MAT-1].

Livsmedelsverket och Jordbruksverket räknar svenskt jordbruk, vattenbruk och fiske till 3 530 kilokalorier per person och dygn i genomsnitt 2013–2023, netto efter svinn i alla led fram till konsument, vilket i ett normalår teoretiskt räcker till omkring fjorton miljoner människor. Götaland stod för omkring 78 procent av de producerade kalorierna [MAT-1]. Forskargruppen bakom rapporten Räcker maten? når samma slutsats med annan metod: ungefär 150–200 procent av befolkningens kaloribehov och 200–250 procent av proteinbehovet [MAT-11].

Talet som styr debatten säger något annat, därför att det mäter något annat. De omkring 50 procenten är andelen av livsmedlens totala detaljhandelsvärde med svenskt ursprung, inte produktionsförmåga. Forskarna bakom genomgången skriver att siffran inte säger något om hur mycket mat som produceras i Sverige och kan användas för att försörja befolkningen under en kris; när LRF räknade om 2021 på energiinnehåll blev importandelen några procentenheter lägre [MAT-12].

Kalorimåttet är däremot inte heller svaret. Samma forskargrupp skriver ut vad som avgör i stället: infrastruktur, energiförsörjning, tillgång till insatsvaror, lagring och logistik [MAT-11]. Det är fyra tillståndsfrågor och en flödesfråga, och ingen av dem besvaras av ett produktionsmått.

Händelsen. Angreppet i del II rörde aldrig maten direkt. Det rörde insatsvarorna, och det gjorde det långsamt nog för att inget datum skulle kunna pekas ut.

Ytan är utskriven i statens egen statistik. Sverige har ingen inhemsk produktion av mineralgödsel över huvud taget. Av näringen 2021 kom 87 procent av kvävet, 46 procent av fosforn och 24 procent av kalium via utrikeshandel, och 1,2 miljoner ton gödselprodukt importerades 2024 med Tyskland och Finland som 62 procent av volymen [MAT-2]. Växtskyddsmedel tillverkas inte alls i Sverige. Sockerbetsutsädet importeras till 97 procent och oljeväxtutsädet till 70, medan spannmålsutsädet importeras till 3 [MAT-3]. Nittioen procent av drivmedlen kom via utrikeshandel 2024 [MAT-4].

Mekanismen bakom siffrorna är fastställd i intervjuer med svenska lantbrukare. Den låga självförsörjningsgraden av insatsmedel till jordbruket är ett större problem än den låga självförsörjningsgraden av livsmedel. Lantbrukarna bedömer att produktionen skulle falla ungefär till hälften utan diesel; under ett första krisår går det att dra ned på bearbetning och ändå få en dräglig skörd, medan de följande åren ger mycket lite när markens uppsamlade näring från tidigare gödsling är förbrukad [MAT-14]. Riksdagens egen uppföljning pekar ut samma enskilda punkt: maskinerna drivs nästan uteslutande med diesel, och utan drivmedel stannar produktionen. Den noterar också att spannmålens självförsörjningsgrad låg över 100 procent 2019, men på 80 procent under torkåret 2018 [MAT-13].

Ett angrepp mot insatsvaror har därför en inbyggd fördröjning. Första året ser statistiken nästan normal ut. Det andra året kommer räkningen, och den kommer på en gång i hela landet.

Sverige B. Sverige B gjorde det uppenbara och det gjorde det tidigt: det byggde lager, efter finsk modell.

Finland håller statliga säkerhetsupplag med spannmål för mänsklig konsumtion motsvarande sex månaders normalförbrukning, utökade under 2022 med ytterligare 2,5 månader, plus certifierat utsäde och proteingrödor; skyddsupplagssystemet omfattar 174 listade produkter i avtal mellan staten och företag [MAT-7][MAT-9]. Finansieringen ligger utanför den årliga budgetstriden: försörjningsberedskapsfonden har ett saldo kring 2 miljarder euro och intäkter från en avgift som huvudsakligen tas ut på elförbrukning [MAT-10]. Schweiz dimensionerar sina obligatoriska lager för tre till fyra månaders normal konsumtion till en total kostnad av omkring 13 schweizerfranc per person och år, varav livsmedel utgör ungefär 40 procent av lagervärdet — omkring 5 franc, eller ungefär 60 kronor per person och år [MAT-7].

Sextio kronor per person och år [MAT-7]. Det är den billigaste åtgärden i hela den här texten, och den är historiskt demonstrerad. Sverige hade den och sålde den. De statliga livsmedelslagren avvecklades helt vid årsskiftet 2001. De hade dimensionerats för fyra veckors avspärrning plus fem månaders vegetabiliska råvaror till industrin, kostade kring 175 miljoner kronor om året i drift i början av 1990-talet, och avvecklingen inbringade omkring 1,1 miljarder [MAT-5]. När utredningen såg efter 2024 fanns ingen beredskapslagring kvar alls [MAT-6].

I det här kapitlet vinner Sverige B de första månaderna rent. Ett lager svarar på frågan hur mycket utan att någon behöver veta något om tillstånd, och det svarar även när nätet ligger nere och ingen rapport har skrivits på ett halvår.

Två saker begränsar svaret, och båda står i svenska myndighetstexter. Utredningen som föreslog lagren varnar själv för att lagerhållning kan minska motivationen att vidta alternativa åtgärder och därmed bidra till att försena mer långsiktiga lösningar [MAT-6]. Den andra begränsningen är fysisk, och den ligger där hotbilden är som tydligast. De fyra nordligaste länen har i praktiken ingen odling av spannmål för livsmedelsändamål, ingen lagringskapacitet avsedd för livsmedelsspannmål och inga kvarnar alls; det som odlas där går uteslutande till foder. Jordbruksverket vill prioritera dessa län för beredskapslagring och konstaterar att mobila kvarnar måste säkras. En marknadsundersökning i december 2024 fann att de flesta intresserade företagen inte klarade att omsätta sådana lager, och att ett var berett att investera [MAT-8].

Ett lager brödsäd i Norrbotten är alltså inte bröd. Det är säck.

Sverige A. Sverige A byggde samma lager. Ingenting av det finska köptes bort, och det ska sägas rakt ut att lagren var det tyngsta och det billigaste av allt som gjordes i den här domänen.

Skillnaden ligger i vilka frågor som ställdes efter lagerbeslutet. Under de två veckor på egna resurser som båda dimensionerar mot [SV-6] är besluten i livsmedelskedjan få och kända i förväg. Vart går den diesel som finns först, vilka kvarnar kan köras på den el som finns kvar, vilken lagring är livsmedelsgodkänd och inte foderlagring, hur många dygn av skördefönstret återstår i just det länet. Vegetationsperioden har förlängts med nästan 30 dygn i genomsnitt sedan början av 1900-talet, och den sträcker sig från nära åtta månader i sydvästra Skåne till omkring tre månader vid de högst belägna fjällstationerna [MAT-17]. Fönstret är långt i söder och kort i norr, och beslutet om var maskinerna ska stå måste fattas medan det är öppet.

Sverige A behövde inte uppfinna modellen. CIBUSmod 25.09 är en publicerad, öppen och spatialt uppdelad biofysisk modell av det svenska livsmedelssystemet, med en baslinje för 2016–2020 på 145 000 ton mineralkväve [MAT-18]. Det som saknades var aldrig modellen. Det var det aktuella tillståndet att mata in i den.

Vad det kostade. Det gick sämre än de som byggde systemet räknade med.

Sverige A tillverkade inte ett gram mineralgödsel [MAT-2]. Kemin ändras inte av att någon vet var den saknas, och i det andra året av en insatsvarublockad är det kemin som avgör.

Rapporteringsbördan slog till här först. Riksdagens uppföljning av tre beredskapssektorer, där livsmedelsförsörjning är en av dem, redovisar myndigheter som beskriver ett mycket högt tryck att rapportera till flera mottagare samtidigt och konstaterar att det hämmar förmågeutvecklingen [SV-11]. Sverige A:s svar var att lägga uppgiften på anläggningen i stället för på handläggaren, vilket fungerade för den som redan hade ett system att fråga. Hur stor andel av gårdarna som aldrig blev maskinellt läsbara är ett antagande i scenariot, inte ett mätt tal.

De två åtgärder som brukar erbjudas som resiliens levererade inte skörd. En bayesiansk metaanalys av 195 parvisa observationer ur 40 studier i tio tempererade oceaniska länder fann ökad markkolhalt av plöjningsfri odling, reducerad bearbetning och vallinslag i växtföljden. Skördeeffekten var inte signifikant för någon av åtgärderna, och författarna skriver att resultaten inte styrker påståendet att regenerativa metoder samtidigt kan höja markkol och skörd i tempererat oceaniskt klimat [MAT-16]. Agroskogsbruket bär en mätbar kostnad. En metaanalys av 13 publikationer, 22 europeiska platser och 267 observationer fann spannmålsskörden i alléodling på 96 procent av solgrödans vid trädplantering, fallande 2,6 procent om året under beståndets första 21 år, med 71 procent som genomsnittlig relativ skörd [MAT-15]. Sverige A köpte skydd, kol och läväxt. Det köpte inte avkastning, och en text som påstår annat är säljmaterial.

Den sista posten är kapitlets renaste exempel på textens tes. Det finns inga svenska nationella undersökningsdata om spridningen av precisionsjordbruk. Den siffra som cirkulerar — 81 procent av arealen 2024, upp från 78 procent 2023 — är dansk, inte svensk, och den danska undersökningen anger kostnad, kunskapsbrist och teknisk svårighet som hindren [MAT-20]. Ett land som vill veta om dess gårdar kan variera insatsvarorna under knapphet mäter det alltså inte, utan citerar grannens tal. Det är inte en lucka i datamängden. Det är en lucka i frågan.

Att Sverige B är det faktiska Sverige syns i strategin. Livsmedelsstrategin 2.0, presenterad 21 mars 2025, anger tre fokusområden och inga kvantifierade mål, och använder varken ordet självförsörjning eller ordet beredskap [MAT-19].

Mekanismen. Ett lager svarar på hur mycket och håller det svaret utan ström, utan nät och utan att någon skriver något. Ett tillståndsregister svarar på vad som fortfarande fungerar, och det är den fråga som infinner sig när lagret ska fördelas, transporteras och malas. De löser olika fel, i olika skeden. Lagret bär de första månaderna; tillståndet avgör det andra året, när näringen i marken är slut och varje liter diesel måste ställas mot en annan liter diesel.

Vad som falsifierar det här. Löses en verklig försörjningsstörning före 2040 av att det finns ton, utan att någon behöver veta vilka kvarnar som gick igång eller vilken lagring som var livsmedelsgodkänd, då var den bindande begränsningen kvantitet och kapitlet har fel. Kommer Jordbruksverkets mobila kvarnar och prioriterade norrlandslager på plats genom avtal, så att norra Sverige kan baka sitt eget bröd utan att någon ny uppgift samlas in, då räckte upphandling där jag har föreslagit mätning [MAT-8]. Visar en svensk undersökning av precisionsjordbruk, när den väl görs, spridning i nivå med den danska, då var luckan ett mätningsfel och inte en förmågebrist [MAT-20].

11. Vården och kroppen

Suveränitetsformen i det här kapitlet: medborgerlig vårdnad gentemot staten, med en statlig ryggrad under. Båda behövs, och de löser olika problem.

Sverige övade det här och fick svaret skriftligt.

I september 2024 genomfördes Casualty Move 24, Sveriges första värdlandsövning efter Natointrädet. Över 150 deltagare från 16 länder, ett scenario där patienter evakueras från norra Finland och Baltikum genom Sverige som transitland, med två nav och samordning genom ett multinationellt medicinskt koordineringscentrum. Övningen fann två saker. Militär och civil sjukvård använder olika termer för skador, och de olika journalsystemen uppges inte matcha med varandra. [VARD-5][VARD-6]

Natos egen doktrin hade sagt det i förväg. AJP-4.10 punkt 2.23 slår fast att medicinsk dokumentation i en multinationell miljö kräver gemensamma standarder för språk, nyckelinformation och format för att vara interoperabel genom hela insatsområdet och i alla nationella kontingenter [VARD-2]. Punkt 2.24 lägger till att nationella rättsliga krav på skydd och delning av medicinsk information skiljer sig åt. Tidsförhållandet som allt detta ska rymmas i är 10-1-2: livräddande insats inom tio minuter, avancerad återupplivning inom en timme, kirurgi som bevarar liv, lem och funktion senast inom två [VARD-1].

Volymen är utskriven av Försvarsberedningen: 20 000–30 000 döda och sårade civila och soldater om strid fördes på svenskt territorium under några veckor [VARD-10]. Socialstyrelsens dimensionerande skadepanorama för vuxna anger 26 procent huvud och hals, 18 procent thorax, 50 procent extremiteter, omkring 5 procent brännskador och omkring 60 procent akuta psykiska reaktioner. Tjugotre procent av de skadade är barn under 18 år [VARD-9].

Ställ fem procent brännskador mot kapaciteten. Sverige har två brännskadecentrum, i Uppsala och Linköping, och vart och ett kan hantera åtta svårt brännskadade vid en masskadehändelse [VARD-14]. Sexton platser. Den nationella larmplanen larmar direkt mellan region och centrum vid en till två patienter och utlöser nationell samordning vid tre eller fler [VARD-15].

Det här är inte ett informationsproblem. Sexton platser blir inte fler av att någon vet att de är sexton. Kapitlet skulle sluta här om inte nästa faktum fanns.

Blodet. Sverige har 26 blodverksamheter fördelade på sex sjukvårdsregioner. Godkända givare finns bara i lokala register hos varje blodverksamhet. Det finns inget nationellt register, och regionerna kan inte se varandras. En givare kan därför i regel inte ge blod i en annan region utan att bedömas som ny [VARD-16]. Systemet för gästgivning täcker ungefär halva landet. Sjukhusens lager motsvarar en till tre veckors normal förbrukning, och av 26 blodverksamheter deltar 17 i katastrofövningar. Sverige saknar nationell krisplan för blodförsörjning [VARD-18].

Det finns 195 081 aktiva givare. Socialstyrelsen bedömer att antalet behöver ungefär fördubblas till omkring 400 000. Sextiofyra procent av befolkningen säger sig villiga att ge blod. Tre procent gör det [VARD-17].

Läs de två styckena tillsammans. Sverige vet vilka som får ge blod. Kunskapen finns i 26 separata register som inte kan se varandra, och konsekvensen är att en göteborgare i Umeå räknas som okänd. Under två veckor på egna resurser, med patientflöden inkommande från Finland och Baltikum, är det inte en administrativ olägenhet. Det är att en tillgång som existerar inte går att nå.

Notera vad det här beviset gör mot min egen tes. Det är ett federeringsmisslyckande, inte ett centraliseringsmisslyckande. Den enklaste lösningen är ett nationellt givarregister — mer centrum, inte mindre. Den som argumenterar för spridd vårdnad måste kunna svara på varför just det här problemet inte löses med ett register, och svaret är inte att register är fel. Svaret är att register löser åtkomstfrågan och lämnar tillståndsfrågan olöst: ett nationellt givarregister säger vem som får ge, inte vem som kan ta sig till en blodbuss när tunnelbanan står still.

Journalen. Här ligger den mest utbredda missuppfattningen om svensk beredskap. 1177 Journalen beskrivs ofta som medborgarens egen journal. Inera, som driver tjänsten, är tydlig med att den inte är det: den innehåller ingen central kopia utan är ett fönster in i vårdgivarnas egna system och läser data direkt ur dem. Varje vårdgivare bestämmer själv vad som visas och när. Ligger vårdgivarens system nere, krypterat av utpressningsprogram eller fysiskt förstört, ser medborgaren ingenting [VARD-24].

Det är den springande punkten. Sverige har byggt insyn utan att bygga innehav.

Ukraina prövade båda. Landets nationella e-hälsosystem hade 2022 trettiosex miljoner registrerade patienter och över 1,6 miljarder journalposter. Under fullskalekriget höll den centrala databasen — medan leverantörsledet under den kollapsade: av fyrtio journalsystem före kriget väntas fyra till sex överleva [VARD-20]. WHO har verifierat över 3 000 angrepp mot sjukvård i Ukraina [VARD-21].

Det resultatet talar emot en ren federeringstes och det ska stå så. En härdad nationell ryggrad överlevde. Det spridda ledet gjorde det inte. Vem som helst som argumenterar för arkitektur måste ta det på allvar.

Slutsatsen som håller är därför inte antingen–eller. Den är att de tre lagren löser olika fel: den nationella ryggraden gör data åtkomlig när en vårdgivare faller, den medborgarburna noden gör den åtkomlig när nätet faller, och pappret gör den åtkomlig när allt faller. Sverige har byggt det första till hälften, det andra inte alls, och avvecklat det tredje.

Den medborgarburna noden är den del jag själv arbetar med. Life Atlas bygger en sådan: en krypterad baslinje som personen bär — vilovärden, läkemedel, blodvärden, det som är normalt för just den kroppen — läsbar utan nät. Den ska stå bredvid komponenter som inte är mina, för den löser ensam ingenting.

Den har tre svagheter som är oförlösta, inte bara obehandlade.

Den medvetslösa patienten. Traumavård arbetar i minuter. En nyckel som bara patienten har är otillgänglig i exakt de fall där journalen ändrar utfallet. Varje seriöst system behöver därför en central nödöppning — och då finns ett centralt register igen, med extra steg.

De uteslutna är de sjuka. De med mest kliniskt värdefull historik är de som har svårast att förvalta den. Ålder, kognitiv svikt, funktionsnedsättning.

Vårdnad är en påtryckningsyta. Ett härdat centralt register med obligatorisk åtkomstloggning går inte att lura person för person. Tio miljoner telefoner går det. En gråzonskampanj som redan rekryterar förbrukningsagenter på nätet har en ny yta att arbeta mot.

Ingen av de tre är löst i dag. Att skriva något annat vore att göra det som del I lovade att inte göra.

Vad skiljer då Sverige A från Sverige B i det här kapitlet? Inte antalet intensivvårdsplatser, inte de sexton brännskadeplatserna, inte de 20 000–30 000 skadade. Skillnaden är vad som händer i timme sex. I Sverige B ringer man runt. I Sverige A vet man vilka blodverksamheter som svarar, vilka journalsystem som är uppe, och vilka patienter som bär sin egen baslinje in genom dörren — och för dem som inte gör det ringer man runt, som förut. Hur stor den andelen blir är ett antagande i scenariot och inte en siffra jag har.

Det är en marginal. Under 10-1-2 är marginaler det enda som finns.

12. Kartan

Suveränitetsform: statlig vårdnad över statens egen data. Här är centrum rätt svar, och frågan är bara vad centrumet innehåller.

Sverige har redan en nationell färdplan för digitala tvillingar, och dess slutmål ligger i det år den här texten handlar om.

Den nationella samordningshubben för digitala tvillingar, finansierad av Formas, har publicerat en vision med milstolpar 2030, 2035, 2040 och 2045: grunden för Sveriges tvillinginfrastruktur lagd till 2030, fullskalig implementering i många kommuner till 2035, fullständigt tekniskt och organisatoriskt förverkligande till 2040, och ett nationellt ekosystem till 2045 [TVILL-16].

Frågan i den här texten är alltså inte om Sverige borde göra det här. Sverige har beslutat att göra det här. Frågan är om planen håller, och det finns starka skäl att tro att den inte gör det.

Riksrevisionen granskade i RiR 2025:8, publicerad 29 april 2025, 1 094 strategiska digitaliseringsprojekt vid 136 myndigheter under 2013–2024, med en samlad budget på omkring 40 miljarder kronor. Ungefär hälften präglades av stora förseningar och kostnadsöverskridanden. Trettioen projekt lades ned utan att leverera resultat, till en kostnad av 1,6 miljarder. Minst 120 av 722 avslutade projekt uppfyllde inte sitt syfte [TVILL-13].

Det är Sveriges egen revision som säger att svenska staten inte klarar projekt av den här klassen. En text som föreslår ett nationellt tvillingprogram utan att svara på RiR 2025:8 är inte en analys.

Internationellt är utfallet inte bättre. Storbritanniens National Digital Twin Programme startade 2018 under Treasury, drevs av Centre for Digital Built Britain, och CDBB "completed its five-year mission and closed its doors" i september 2022 — med Gemini-principerna och ett ramverk för informationshantering som leverans, inte med en nationell tvilling [TVILL-5]. Programmet har sedan bytt hemvist två gånger. Virtual Singapore annonserades 16 juni 2015 med färdigställande "expected by 2018" och rapporteras klart först omkring 2022 — fyra års glidning i den mest välfinansierade, minst federerade, enjurisdiktionella insats som gjorts [TVILL-9]. Gaia-X, Europas federerade datainfrastruktur, kallas av sin egen förre vd "too ambitious" och av Nextclouds grundare ett "paper monster"; Scaleway lämnade 2021 med hänvisning till byråkrati [TVILL-12].

Destination Earth är undantaget som visar villkoret. Över 300 miljoner euro, tredje fasen bekräftad 1 februari 2026 för juni 2026 till juni 2028, drivet av ECMWF, ESA och EUMETSAT på EuroHPC. Det fungerar därför att det har ett smalt, fysikaliskt avgränsat uppdrag — klimat och extremväder — och inte försöker representera ett samhälle [TVILL-7][TVILL-8].

Det pekar mot vad Sverige A faktiskt gjorde, och det är mycket mindre än "en tvilling av Sverige".

Stefano Moroni argumenterar i Computational Urban Science 2025 att gränserna för tvillingar i stadsskala är strukturella och inte beror på databrist: komplexa urbana system är "unpredictable in detail, not because we lack certain data, but because of their intrinsic nature", och spridd kunskap "cannot be collected and re-unified because, as a coherent and integrated whole, it does not and cannot exist". [TVILL-17] Han har rätt, och invändningen träffar varje ambition att modellera ett samhälle.

Den träffar däremot inte den smalare uppgiften: att veta vilket tillstånd de fysiska sakerna befinner sig i. Ett skyddsrum är inte ett komplext urbant system. Det är ett rum med en dörr, ett filter och ett datum för senaste kontroll.

Där ligger Sverige B:s verkliga brist, och den står i statens egna handlingar. Skyddsrumsregistret omfattar samtliga ungefär 64 000 objekt och Sverige publicerar en nationell skyddsrumskarta. Registret redovisar nominell kapacitet, inte funktionellt skick. Sverige vet var skyddsrummen finns. Sverige vet inte vilka som fungerar. MSB hade två inspektörer under 2024 och bedömde behovet till omkring fyrtio [SKYDD-1][SKYDD-8].

Sverige har svarat på just det här, och svaret måste stå med. Riksdagen antog en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen den 29 april 2026, i kraft 1 juni, och utredningen bakom den kostnadssatte reformen till 745–778 miljoner kronor om året, ungefär 3,8 miljarder på fem år [SKYDD-1][SKYDD-3]. Lagen lägger bland annat en uppgiftsskyldighet på kommunerna att lämna information om utrymmen.

Två månader före den här texten alltså. Ingen kan säga vad den har åstadkommit, och ingen ärlig text påstår något annat.

Det som går att säga är vilken sorts svar det är. En uppgiftsskyldighet är en skyldighet att rapportera, och rapportering är precis den mekanism riksdagens egen uppföljning fann hämmar förmågeutvecklingen när trycket blir högt nog [SV-11]. Sverige B får därmed sitt tillstånd beskrivet en gång per rapportcykel, av människor som skriver rapporten vid sidan av sitt arbete. Sverige A ställde samma krav på information och lade det på anläggningen i stället för på handläggaren: en inspektion som redan görs registrerar tillståndet där den görs, och frågan kan sedan ställas utan att någon skriver något alls.

Skillnaden är liten på papperet. Den avgör om uppgiften finns kvar i det sjätte året av ett hot, när ingen längre orkar fylla i.

Det är hela tesen i ett register. Datan finns. Den beskriver fel sak.

Kostnadsbilden i prop. 2024/25:34 säger vad Sverige valde. Inom det årliga tillskottet till civilt försvar på 8 500 miljoner kronor till 2030 får beredskapsområdet Försörjning av grunddata 50 miljoner kronor om året, och Kunskap och forskning 30 miljoner. Elektroniska kommunikationer och post får 1 633 miljoner, energiförsörjning 1 048 [SV-2].

Sverige har alltså redan tittat på exakt den kategori den här texten handlar om, gett den ett namn i lagstiftningen, och tilldelat den sex promille av det civila försvarets tillskott.

Sverige A ändrade inte den siffran särskilt mycket. Det ändrade vad de femtio miljonerna mätte: funktionellt tillstånd i stället för nominell kapacitet, och en skyldighet att svara maskinellt i stället för i rapportform. Skillnaden syns inte 2030. Den syns i det sjätte året av ett hot, när frågan "vad fungerar" ställs för tusende gången och ingen längre orkar skriva pärmen.

Två saker till, som Sverige A fick betala.

Riskerna är verkliga. NIST IR 8356, publicerad 14 februari 2025, behandlar tvillingteknik som en källa till både traditionella och nya cybersäkerhetsproblem [TVILL-18]. En modell över svensk energi-, vatten-, järnvägs- och hamninfrastruktur är också det mest kompletta målunderlag som någonsin sammanställts om Sverige. Sverige A löste inte det. Det begränsade skadan: ingen nod innehåller mer än sin egen domän, och ingen fråga besvaras utan att svaret loggas.

Det som faktiskt hände i Sverige under den här perioden pekar åt samma håll. Sveriges mest skadliga infrastrukturincident på senare år var inte fysisk. Det var ett angrepp med utpressningsprogram mot en enda HR-leverantör, Miljödata, upptäckt 24 augusti 2025, som nådde omkring 200 av Sveriges 290 kommuner. Ungefär sju av tio kommuner, genom en leverantör [EL-15].

Sårbarheten var koncentration. Det är argumentet mot mitt eget förslag, och det är skälet till att Sverige A:s arkitektur är federerad snarare än samlad — inte av ideologiska skäl, utan för att den 24 augusti 2025 visade vad ett gemensamt beroende kostar.

13. Låset

Suveränitetsform: medborgerlig vårdnad gentemot staten. Skälet är här inte integritet utan hållfasthet — en väg in som staten alltid kan gå står öppen också när någon annan går den. Positionering och tid är det motsatta fallet, statlig vårdnad över statens egen infrastruktur, och det skrivs ut nedan där det gäller.

Sveriges egen kryptomyndighet skrev ner invändningen i förväg. Den har ett datum, en beteckning och en avsändare, och den blev inte besvarad.

Den 17 januari 2025 lämnade Försvarsmakten sitt yttrande över utkastet till lagrådsremiss om datalagring till Justitiedepartementet, beteckning FM2024-28855:2. Myndigheten anför att den yttrar sig "utifrån sin sakkunskap genom uppdraget att leda och samordna signalskyddstjänsten", och skriver sedan: "Försvarsmakten bedömer att kravet på anpassningsskyldighet av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster inte kommer att kunna uppfyllas utan att införa sårbarheter och bakdörrar som kan komma att nyttjas av tredje part." [ATK-25]

Nästa mening avgör hur yttrandet ska läsas. "Försvarsmakten har inga synpunkter på utkastet till lagrådsremiss i övrigt." [ATK-25] Myndigheten hade alltså ingen annan invändning mot hela lagförslaget. Bakdörren var det enda den kommenterade, och i beredningen deltog myndighetens kryptostrateg.

Lagen trädde i kraft den 1 mars 2026. Nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster förs in under lagrings- och anpassningsskyldigheten, och Säkerhetspolisen får besluta om mer omfattande lagring vid allvarligt hot mot nationell säkerhet [ATK-24]. Kring den svenska lagen ligger en europeisk arkitektur som drar åt samma håll: ProtectEU, presenterad den 1 april 2025, ger kommissionen i uppdrag att ta fram en teknisk färdplan för kryptering som ska identifiera lösningar vilka gör krypterad data åtkomlig för brottsbekämpningen på lagligt sätt, med expertgruppens leverans under 2026 [ATK-29]. Högnivågruppen om åtkomst till data lämnade 42 rekommendationer till rådet den 13 juni 2024, där rekommendation 22–24 driver linjen lawful access by design [ATK-27].

Det finns ett facit för vad som händer med sådana mekanismer, och det är över tjugo år gammalt. [ATK-31]

I Grekland avlyssnades omkring hundra telefoner från augusti 2004, bland dem statsministerns, hans hustrus och försvars- och utrikesministrarnas. Angriparna hade inte brutit någon kryptering. De hade subverterat avlyssningsmekanismen själv — delsystemet för fjärrstyrd avlyssning i operatörens växlar — genom att patcha 29 separata kodblock. Saken upptäcktes den 24 januari 2005 genom oleveread SMS-trafik, operatören bötfälldes på 76 miljoner euro i december 2006, och gärningsmännen identifierades aldrig [ATK-31]. Ingenting var trasigt. Systemet fungerade som konstruerat, och någon annan levererade tillståndet.

Samma sak upprepades i det land som var först med att lagstifta om avlyssningsförmåga. Den amerikanska CALEA från 1994 påbjuder att operatörernas nät ska gå att avlyssna; kinesiska statsunderstödda angripare komprometterade avlyssningssystem hos AT&T, Lumen och Verizon [ATK-32]. Omfattningen redovisas till nio amerikanska operatörer per den 27 december 2024, över 100 000 kapade routrar i ett enda operatörsnät och metadata om över en miljon användare, med en kvarvarotid på över ett år — och med tillgång till "almost complete list of phone numbers under court-authorized wiretapping", alltså kartan över vilka staten själv övervakade [ATK-33]. Matt Blaze sammanfattar utfallet: "CALEA should be regarded as a cautionary tale, not a success story, for backdoors." [ATK-32]

En sak ska inte skrivas som den ofta skrivs. Den gemensamma myndighetsvarningen om kampanjen, AA25-239A från den 27 augusti 2025, nämner inte avlyssningssystem över huvud taget. Kopplingen till avlyssningsinfrastrukturen kommer ur pressrapportering från oktober 2024, inte ur myndighetsvarningen, och den ska inte tillskrivas myndigheterna [ATK-34].

Den andra halvan av låset är tid. Sveriges nationella cybersäkerhetscenter anger att övergången till kvantsäker kryptografi ska vara klar till slutet av 2035, men till slutet av 2030 "i situationer där kryptering är essentiell för att inte röja information på tio år eller längre" [KVANT-9]. I 2026 års rekommendationer står bedömningen att kvantdatorer inom tio till tjugo år har kapacitet att bryta delar av den kryptografi som i dag är allmänt förekommande [KVANT-8]. Staten har alltså själv skrivit ner premissen för insamling nu och avkryptering sedan: material som samlas under 2020-talet prövas mot ett tioårigt sekretesskrav, och lagringsskyldigheten förlänger just det materialets livslängd.

Där möts de två frågorna. Anpassningsskyldigheten bestämmer hur mycket som finns att ta. Migreringskalendern bestämmer när det som togs blir läsbart. Sverige beslutade om båda under samma år, i olika departement, utan att någon behövde koppla ihop dem.

Sverige B körde migreringen bättre än Sverige A, och skälet är strukturellt. En kryptomigrering är i grunden ett inventarieproblem: den som ska byta algoritm måste först veta var nycklarna sitter. Ett härdat centrum med ett auktoritativt register per domän vet det, och Sverige B fick därför statens kärna migrerad enligt sin egen tidplan. Storleksordningen på den kvarvarande uppgiften syns i mätdata: i februari 2026 använde över 60 procent av den mänskligt genererade TLS-trafiken till ett stort kantnät kvantsäkert nyckelutbyte, medan bara omkring 10 procent av ursprungsservrarna kunde dra nytta av det [KVANT-17]. Marknaden migrerade webbläsarledet. Statens uppgift är det andra ledet, och Sverige B var bättre rustat för den uppgiften än Sverige A.

Sverige B behöll däremot anpassningsskyldigheten som en generell mekanism i varje tjänst, och därmed en påtryckningsyta som fungerar likadant oavsett vem som trycker. I scenariot är det den vägen som används under fas två: inte ett kryptografiskt genombrott, utan en leverantörskedja in i den funktion som lagen krävde skulle finnas. Vilken andel av trafiken som exponerades är ett antagande i scenariot, inte ett belagt tal.

Sverige A gjorde tre saker annorlunda, och två av dem kostade omedelbart.

Det första: Sverige A byggde inte en generell åtkomstväg där en riktad räckte, och behandlade Försvarsmaktens yttrande som ett tekniskt underlag snarare än som en remissynpunkt bland andra. Priset står i motpartens starkaste dokument, och det ska stå med siffror. Europeiska polischefernas gemensamma deklaration den 21 april 2024, med 32 undertecknare, anger att 92 procent av Facebooks och 85 procent av Instagrams anmälningar till brittisk polis försvinner vid planerad utrullning av totalsträckskryptering, att det nuvarande flödet skyddar omkring 1 200 barn per månad och ger omkring 800 gripanden per månad [ATK-42]. Det är vad Sverige A betalade, i barn, varje månad, i fjorton år.

Det andra: Sverige A upptäckte att dess egen arkitektur migrerade långsammare. Ett nyckelpar per medborgare är lika många inventarieposter som det finns medborgare, och ingen myndighet äger förteckningen; en medborgarburen nod utan central förteckning går inte att kryptobyta genom ett beslut. Att Sverige A låg efter Sverige B i det ledet under hela perioden är ett antagande i scenariot, byggt på att bytet kräver samverkan med varje nodinnehavare i stället för ett beslut. Det är samma svaghet som kapitel 11 redovisade, ställd mot en annan uppgift.

Det tredje är obekvämt för varje suveränitetsargument, inklusive detta. Sveriges egen vägledning tillåter bara standardiserade algoritmer i storskalig internationell användning och namnger FIPS 203, 204 och 205 [KVANT-9], publicerade av ett amerikanskt standardorgan den 13 augusti 2024; den fjärde signaturstandarden är i augusti 2026 fortfarande inte publicerad [KVANT-1]. Samma vägledning rekommenderar dessutom att de flesta organisationer följer planen i stället för att göra egna analyser av kvantdatorutvecklingen [KVANT-8]. Sverige A följde båda råden. Kryptografisk suveränitet fanns inte på bordet för något av länderna.

Positioneringen är det andra låset, och där gäller statlig vårdnad. Rapporterade störningar av satellitnavigering i svenskt luftrum steg från 55 under 2023 till 733 under 2025 [BALT-15], och det europeiska flygsäkerhetsorganet namnger svensk flyginformationsregion bland de områden där störningarna ökat sedan februari 2022 [EL-18]. Frestelsen är att lösa det med kvantsensorer. Den mognadsgraden är utskriven: en fältvalidering i juni 2026 av en bärbar kvantmagnetometer för positionering utan satellitsignal nådde 2,24 meters radiellt fel över en gångsträcka på drygt 500 meter under omkring 360 sekunder [KVANT-16]. Analytiker vid CSIS beskriver kvantsensorer som "fragile but advancing quickly", med drift utan ständig omkalibrering, magnetometrar som ger falska spår nära kraftsystem och gravimetrar som tappar stabilitet i turbulens [KVANT-15]. En halv kilometer och sex minuter är inte Gotland i februari.

Kvantnyckeldistribution löser det inte heller. Brittiska NCSC skriver att myndigheten inte kommer att stödja användning av tekniken för statliga eller militära tillämpningar, och att den inte ger autentisering [KVANT-4]; EU:s samordnade färdplan för migreringen nämner den inte en enda gång [KVANT-2], och den nämns inte heller någonstans i den svenska sextonsidiga vägledningen [KVANT-8] — samtidigt som Sverige finansierar nationell kvantkommunikationsinfrastruktur med 30 miljoner kronor i ett projekt som löper till oktober 2026 [KVANT-14]. Nato åtar sig i sin kvantstrategi att stödja både kvantsäker kryptografi och kvantnyckeldistribution, utan att sätta några slutdatum [KVANT-18]. Frågan är omtvistad i sak: Renner och Wolf bemöter myndigheternas invändningar och menar att en del av dem är obefogade och andra lösbara inom överskådlig tid [KVANT-19].

Sverige A:s svar på positioneringen var därför inte kvantnavigering. Det var samma fråga som resten av texten ställer: vilka anläggningar hänger på satellitsignal för tid, vilka har egen gångreserv, och hur länge håller den. Reservvägen utan ström och nät finns i den delen — lokala klockor med känd driftmarginal. Den finns inte för kryptonycklarna. En nyckelrullning som förutsätter nät har ingen manuell motsvarighet i något av de två länderna, och det är en oförlöst brist, inte en obehandlad.

Mekanismen generaliserad: varje påbjuden åtkomstväg är en tillgång med två ägare, den som beställer den och den som till slut tar den, och tidsskalorna avgör vem som hinner. En mekanism lever i decennier, ett intrång kan pågå i över ett år utan att upptäckas [ATK-33], och sekretesskravet mäts av staten själv i tio år [KVANT-9]. Ett beslut om åtkomst 2026 är därmed ett beslut om 2036, oavsett om någon säger det.

Vad som skulle falsifiera det. Om kommissionens tekniska färdplan [ATK-29] under 2030-talet levererar en åtkomstmekanism som klarar oberoende angreppsgranskning, faller kapitlets huvudargument — och det finns ett mätvärde att pröva den mot, eftersom granskaren i den brittiska Safety Tech Challenge fann att ingen av prototyperna klarade utvärderingsramverket [ATK-30]. Om ingen kryptografiskt relevant kvantdator uppstår krymper skördeargumentet till en fråga om metadata; expertunderlaget är tunt och osäkert, med 28–49 procents sannolikhet inom tio år och 51–70 inom femton, baserat på 26 tillfrågade [KVANT-10]. Passerar Europa ett decennium med påbjuden åtkomst i varje tjänst utan ett enda dokumenterat övertagande av mekanismen, är generaliseringen från Aten och från de amerikanska operatörerna för stark.

Del IV — Norden

14. Ingen av dem klarar det ensam

Suveränitetsform: statlig vårdnad över statens egen data, i fem exemplar. Över en nordisk gräns delas svaret på en fråga, aldrig registret som svaret hämtas ur — fem stater har aldrig lyckats äga någonting gemensamt särskilt länge [NORD-15].

Norden har undertecknat nästan allt utom det som binder, och det är inte slarv. Det är den enda form av samarbete fem stater med fem försvarsbeslut och fem budgetprocesser har kunnat få igenom sina parlament [NORD-5].

Dokumentlagret är tätt. NORDEFCO vilar på en avsiktsförklaring undertecknad av alla fem länderna den 4 november 2009, och dess maskineri består av en policystyrkommitté och en militär samordningskommitté vars arbete löper i tre spår — inte av ett högkvarter [NORD-5]. Vision 2030 undertecknades i Tórshavn den 30 april 2024 och omfattar åtta områden, från värdlandsstöd till militär rörlighet och totalförsvar [NORD-2]. Försvarscheferna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige undertecknade det nordiska försvarskonceptet den 20 september 2024, som beskriver övergripande principer för att kunna agera tillsammans i fred, kris och väpnad konflikt [NORD-4]. Försvarsministrarna undertecknade en reviderad avsiktsförklaring den 6 maj 2025 i Rovaniemi, den första revideringen sedan Finland och Sverige gick med i Nato [NORD-6]. På den civila sidan förbinder Haga III-deklarationen från Oslo den 27–28 november 2024 fem departement till ett utvidgat och samordnat nordiskt krisberedskapssamarbete med hela-samhället-ansats [NORD-8].

Sedan kommer takten. Generaldirektörerna för de nordiska motsvarighetsmyndigheterna inom Haga-samarbetet möts minst en gång om året, med roterande ordförandeskap [NORD-9]. Det är den hastighet med vilken den civila nordiska beredskapen kan styras gemensamt. Ett år är en rimlig cykel för att harmonisera regelverk. Det är inte en cykel som kan besvara en fråga under ett pågående förlopp.

Luftförsvaret visar samma mönster i skarpare form. Flygvapencheferna i Danmark, Finland, Norge och Sverige undertecknade den 16 mars 2023 på Ramstein en avsiktsförklaring om att länka samman sina flygvapen till en samlad styrka på omkring 250 moderna stridsflygplan, med en integrerad ledningsstruktur som mål [NORD-10]. Siffran är den mest citerade i den nordiska avskräckningsberättelsen. Den är också en summering av fyra nationella flottor, inte en stående gemensam styrka. När de nordiska flygvapencheferna möttes på Bornholm den 15 maj 2025 var strukturen fortfarande fyra operativa insatslinjer — gemensam ledning och planering, flexibel basering, utökat luftlägessamarbete och gemensam övningsverksamhet [NORD-11]. Ett ramverk med övningar och delad radarbild, inte ett kommando med delegerad beslutsrätt.

Historiken är hårdare än så. Nordiskt gemensamt anskaffande har havererat upprepade gånger under två decennier: det nordiska standardhelikopterprojektet 1998–2001 föll när deltagarna valde olika modeller, Norge och sedan Danmark lämnade ubåtsprojektet Viking, det svensk-finska granatkastarsystemet AMOS misslyckades, och i december 2013 lämnade Norge både artilleriprojektet och den gemensamma lastbilsupphandlingen inom loppet av några dagar. Finland 1992, Norge 2008 och Danmark 2016 valde alla bort svenskt stridsflyg [NORD-15]. Varje gång samarbetet nådde punkten där det blev industriellt bindande brast det.

Kommandogränsen tillkom sist. Den 5 december 2025 överfördes Finland, Sverige och Danmark från Joint Force Command Brunssum till Joint Force Command Norfolk, vars ansvarsområde därmed omfattade Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och Storbritannien utöver Atlanten [NORD-12]. De baltiska staterna blev kvar under Brunssum. Karsten Friis varnar för att en de facto-gräns inom Nato kan uppstå i Östersjön mellan Norfolk och Brunssum, och räknar upp fyra risker till: nationell snarare än integrerad materielanskaffning, en nordisk skönhetstävlan om amerikansk uppmärksamhet, överbelastning av parallella integrationsprocesser, och skilda avskräckningsdoktriner [NORD-16].

Händelsen. I scenariot inträffar det som sömmen är gjord för att inte hantera: ett förlopp som ligger på båda sidor om den samtidigt. Ett strömförbindelse- och kabelbrott i den östra delen av Östersjön [BALT-4], drönaraktivitet mot flygplatser i två nordiska länder inom samma dygn [BALT-11] [BALT-16], och ett fartyg ur skuggflottan som passerar ut ur ett ansvarsområde in i ett annat medan beslutet om bordning bereds [BALT-12] [BALT-18]. Förloppet är ett antagande i scenariot. Beståndsdelarna är det inte — de har alla inträffat mellan 2022 och 2026 [BALT-4], och de behandlas i del II. Frågan som ställs de första timmarna är densamma i båda länderna. Vad kan var och en av oss göra nu, och med vad.

Sverige B svarar bra, och det är inte en artighet. Den enda kvantifierade framgången i den här domänen kommer från närvaro, inte från sensorer. Nato inledde Baltic Sentry den 14 januari 2025 med fregatter, maritima patrullflygplan och en mindre flotta marina drönare integrerade med nationella övervakningsresurser [BALT-6]. Mellan januari 2025 och januari 2026 kortades responstiden mot misstänkta incidenter från 17 timmar till en timme, med en markant minskning av sabotage mot undervattensinfrastruktur, och tolv bordningar genomfördes under nationell myndighet [BALT-7]. Sverige B bidrar med skrov, flygtimmar och besättningar, och det är exakt rätt bidrag. Ingen datamodell hade kortat den responstiden.

Gränsen för Sverige B ligger i vad landet kan berätta för sina grannar. Det kan uppge vad det äger: antal enheter, antal platser, antal ton. Grannen måste ta emot den siffran på förtroende, eftersom den inte går att kontrollera utifrån, och eftersom den beskriver nominell kapacitet. Det är samma brist som kapitlet om skyddsrumsregistret fann, nu förflyttad över en riksgräns, där den är svårare att korrigera.

Sverige A svarade på samma fråga om funktion, och fyra saker gick fel. Landet byggde ingen gemensam nordisk databas — det hade brutit mot varje lärdom i det nordiska anskaffningshaveriet [NORD-15] — utan ett sätt att besvara en fråga från en granne om det egna tillståndet, maskinellt, utan att någon skrev en rapport. Det första problemet var att gränssnittet krävde motparter. Under de första åren fanns bara en part, vilket gjorde investeringen till en nationell kapacitet med noll gränsöverskridande värde. Det andra: ett ärligt svar om funktionellt tillstånd är ett svar om svaghet, och därmed underrättelse. Sverige A tvingades göra svaren gradvis grovkorniga mot mottagare utanför den snävaste kretsen, vilket minskade deras värde i exakt det läge de behövdes bredast. Det tredje: sömmen mellan Norfolk och Brunssum är ett kommandoförhållande [NORD-12]. Ingen mängd delad information flyttar den, och Sverige A hade ingen mekanism som gjorde det.

Det fjärde är det tyngsta. Helsingfors tingsrätt ogillade den 3 oktober 2025 åtalen mot befälhavaren och två styrmän på tankfartyget Eagle S, med hänvisning till att finsk strafflag inte kunde tillämpas på grund av begränsningar ur havsrättskonventionen; åklagaren överklagade den 9 oktober [NORD-14]. Den tekniska attributionen var i praktiken fullständig. Den bindande begränsningen var jurisdiktion. Ett land som svarar snabbare på frågan vad som hände får inte därigenom rätten att göra något åt det.

Mekanismen. Det som kan passera en nordisk gräns är en fråga och ett svar. Det som inte kan passera är vårdnaden om registret svaret hämtas ur, eftersom gemensamt ägande är precis den punkt där nordiskt samarbete brustit varje gång under tjugo år [NORD-15]. NB8 är det tydligaste fallet: åtta länder, formellt samarbete sedan 1992, roterande koordinator, ingen permanent struktur och inga bindande instrument [NORD-19]. Sveriges egen forskningsmyndighet pekade redan 2018 ut delning av övervakningsdata som ett av endast fem bärkraftiga samarbetsområden [NORD-18]. Slutsatsen som håller är att federationens enhet är svaret, inte databasen — och att den enheten inte ersätter fregatter, jurisdiktion eller ett kommando med rätt att fatta beslut.

Vad som falsifierar detta. Tre observationer skulle visa att mekanismen är fel. Om nästa mätning av responstid i Östersjön förbättras i takt med sensortäckning snarare än med antalet fartyg och flygtimmar, då var närvaro inte den avgörande variabeln och kapitlets vikt är felfördelad [BALT-7]. Om ett gemensamt nordiskt register över funktionellt tillstånd faktiskt upprättas och används under ett skarpt förlopp före 2035, då är det nordiska anskaffningshaveriet en historisk anomali och inte en strukturell gräns [NORD-15]. Om en nordisk kris efter 2030 fördröjs i huvudsak av att ingen visste tillståndet, snarare än av jurisdiktion, mandat eller kommandogräns, då underskattar det här kapitlet informationens roll — och Eagle S-avgörandet var undantaget, inte regeln [NORD-14].

15. En federation av suveräna noder

Suveränitetsform: statlig vårdnad över statens data, fem gånger om — med medborgerlig vårdnad enbart i det lager som följer människor över en gräns. De två blandas ihop i nästan varje nordiskt federeringsförslag, och den sammanblandningen är skälet till att de flesta av dem inte överlever kontakt med en jurist.

Norden behöver inte ett gemensamt register. Norden behöver en gemensam fråga. Skillnaden mellan de två meningarna är hela det här kapitlet, och den är mindre teknisk än den låter.

Ta veckan i scenariot när det gäller. I scenariot är det tidig vår 2037, det stående invasionshotet är inne på sitt andra år, och fyra saker inträffar inom nittio timmar: en kabel går av i Bottenhavet, en drönarvåg tvingar en finsk region att flytta patienter västerut, ett svenskt hamnspår slås ut, och en leverantör som fem länder delar slutar svara. Ingen av händelserna är ny. Angrepp mot undervattensinfrastruktur i Östersjön är belagda och har föranlett en stående Natoinsats sedan januari 2025 [BALT-7]. Att alla fyra inträffar inom nittio timmar är ett antagande i scenariot, inte en prognos.

Frågorna som ställs den veckan är påfallande enkla. Vilka kajplatser tar emot. Vilka blodverksamheter svarar. Vilka skyddsrum fungerar i den kommun dit människorna flyttas. Varje land har redan svaret om sig självt. Inget land har svaret om de andra.

Sverige B löser det med människor, och det fungerar bättre än kritiker av centralstyrning vill tro. Strukturen finns: Finland, Sverige och Danmark fördes den 5 december 2025 över från Joint Force Command Brunssum till Joint Force Command Norfolk, vars ansvarsområde därefter omfattar Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och Storbritannien — de fem nordiska länderna fick därmed ett gemensamt operativt kommando [NORD-12]. Den civila motsvarigheten finns också. Haga III, antagen vid ministermötet i Oslo 27–28 november 2024, förbinder de fem beredskapsdepartementen till samordnad krisberedskap med ett allriskperspektiv och till civil-militär samverkan tillsammans med Nordefco [NORD-8].

Närvaro visade sig dessutom vara det som mätbart fungerade. Nato Marcom rapporterar att Baltic Sentry mellan januari 2025 och januari 2026 kortade svarstiden mot misstänkta händelser från sjutton timmar till en, med en betydande minskning av sabotage mot undervattensinfrastruktur, och en Natokälla anger tolv bordningar under nationella mandat under samma år [BALT-7]. Fartyg och flygplan gjorde det, inte datamodeller. En text som argumenterar för arkitektur måste börja med att erkänna det.

Sverige B:s ordning har två tunna punkter, och båda är belagda i öppna källor. Den ena är takten. De nordiska beredskapsmyndigheternas generaldirektörer möts minst en gång om året, med roterande ordförandeskap, och Danmark är ordförande under 2026 [NORD-9]. Ett årsmöte styr inte ett förlopp som rör sig på nittio timmar.

Den andra är formatet. Nordisk-baltiska åtta — Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige — samarbetar formellt sedan 1992, antog sitt namn den 30 augusti 2000 och saknar permanent struktur; koordinatorskapet roterar årligen, med Estland från 1 januari 2026 [NORD-19]. Karsten Friis varnar dessutom för att en de facto-gräns inom Nato kan uppstå i Östersjön mellan Norfolks och Brunssums ansvarsområden [NORD-16]. Ett informellt format utan sekretariat och en kommandoskarv mitt i havet är en dålig kombination just den vecka någon vill utnyttja båda.

Här ska den starkaste invändningen mot mitt eget förslag stå, och den är europeisk. Gaia-X var precis detta: federerad, suverän datainfrastruktur i skala, byggd från 2019. Utfallet beskrivs som ett misslyckande av namngivna deltagare — den förre vd:n Francesco Bonfiglio kallade det "too ambitious", Nextclouds Frank Karlitschek kallade det ett "paper monster" 2024, Scaleway lämnade i november 2021 med hänvisning till byråkrati, dagett-medlemmen Agdatahub likviderades efter 4,8 miljoner euro i finansiering, och den europeiska molnmarknadsandelen föll med tre fjärdedelar på tre år [TVILL-12]. Europa har alltså redan prövat tesen och fått dokument i stället för system.

Estland är det andra motargumentet, och det är skarpare eftersom Estland brukar åberopas som stöd. X-Road är ett statligt mandat över statliga register, med statlig e-legitimation som villkor för åtkomst. Den beskrivningen har ingen egen post i den här textens källförteckning, och det ska sägas rakt ut; det som går att belägga är arvtagaren. Ukrainas Trembita, som startade 2019, kopplade i juni 2025 samman fler än 150 statliga register och hade förmedlat över 14 miljarder datautbyten [UKR-5].

Avgörande är vad Estland gjorde när frågan blev krig. Landet byggde inte ut vårdnaden till medborgarna. Det byggde ett andra centrum. Avtalet om världens första dataambassad undertecknades den 20 juni 2017 av statsministrarna Jüri Ratas och Xavier Bettel, med drift från början av 2018, och Ratas beskrev det som "fundamentally a double guarantee to our data and services" [TVILL-11]. Anläggningen i Luxemburg håller kritiska statliga databaser på säkerhetsnivå Tier 4, står helt under estnisk kontroll, använder KSI-teknik för integritetsskydd och kan inte bara lagra säkerhetskopior utan även driva de mest kritiska tjänsterna [TVILL-10].

Det är en kopia av staten, utomlands, under staten. Det är motsatsen till en naiv federeringstes, och den som vill federera måste svara på varför det landet valde annorlunda.

Trembita svarar också på något. Federerad åtkomst räddade inte de ukrainska registren. Ett GRU-tillskrivet angrepp offentliggjordes den 19 december 2024, medborgare kunde redan från början av december varken sälja bil, väcka talan eller registrera äktenskap, och justitieministeriet meddelade först den 20 januari 2025 att registren fungerade igen; säkerhetsspecialisten Karla Wagner konstaterade att "centralization and single points of failure are a well-known anti-pattern" [UKR-6]. Ett lager som federerar åtkomst lämnar vårdnaden koncentrerad, och felet slog igenom exakt där.

Slutsatsen som håller är därför smal. Sverige A byggde inget nordiskt register, och föreslog aldrig ett.

Det byggde ett gränssnitt med tre egenskaper. Ett frågeformat för ett fåtal frågor som varje land redan besvarar inom sig självt, där svaret framställs i det svarande landet och loggas där. Nekande som förvalt läge, med beviljande per fråga, per händelse och med tidsgräns. Under gränssnittet en reservväg utan nät: samma frågor på radio och papper, med långsammare svar och sämre täckning, eftersom ett gränssnitt förutsätter förbindelse.

Vad det kostade ska stå utskrivet, och den första posten är tid. Nordiska bindande åtaganden har kollapsat i tjugo år vid punkten industriell förpliktelse: den nordiska standardhelikoptern 1998–2001, Norges och sedan Danmarks utträde ur ubåtsprojektet Viking, den svensk-finska granatkastaren Amos, och Norges utträde ur både artilleri- och lastbilsupphandlingen inom loppet av dagar i december 2013 [NORD-15]. Sverige A ändrade inte den historien. I scenariot omfattar gränssnittet 2040 en handfull frågetyper, inte de stora — nätets tillstånd och livsmedelslogistiken förhandlades i åratal utan resultat. Antalet frågetyper är ett antagande i scenariot.

Den andra posten är tillitslagret, som Sverige A inte rådde över. eIDAS artikel 45 beskrivs av Electronic Frontier Foundation som ett tak snarare än ett golv, eftersom den hindrar webbläsare från att kräva mer säkerhet än de ETSI-godkända kraven [ATK-8]. Tolv branschaktörer, bland dem Cloudflare, Mozilla, Linux Foundation och Mullvad, varnade gemensamt för att "an error of judgment or deliberate action by one member state will affect citizens in all other member states" [ATK-9]. Genomförandeakten om QWAC antogs formellt den 17 december 2025 [ATK-11], och medlemsstaterna ska tillhandahålla en EUDI-plånbok före utgången av 2026 [ATK-13]. Sverige A löste inte det. Det höll de nordiska frågorna utanför webbens tillitskedja, vilket gav ännu en identitetsväg att underhålla och ännu en yta att göra fel på.

Den tredje posten är den hårdaste. Ett gränssnitt lägger ingen kabel. Estlink 2, 650 megawatt mellan Finland och Estland, skadades den 25 december 2024 och var i kommersiell drift igen först den 20 juni 2025 — omkring sex månader [BALT-5]. Kommissionen antog den 5 februari 2026 en verktygslåda för kabelsäkerhet och avsatte 347 miljoner euro till strategiska sjökabelprojekt, varav en utlysning på 20 miljoner euro för europeisk reparationskapacitet [BALT-13]. Pengarna gick till fartyg, inte till lägesbilder. Sverige A visste snabbare vilken kabel som var av och vem som hade ett fartyg. Fartyget kom ändå när det kom.

Mekanismen generaliserad: enheten för federering ska vara frågan, inte registret. Ett register som fem stater kan läsa är ett register som en motståndare till slut läser, och ett register ingen får läsa är oanvändbart den vecka det behövs. En fråga som varje stat kan besvara, neka och logga lämnar vårdnaden där ansvaret redan ligger juridiskt. Det är inte en teknisk finess utan en politisk: FOI:s genomgång av nordiskt operativt försvarssamarbete fann fem områden som faktiskt bar — etablerade kontakter och säker kommunikation, förenklat tillträde och alternativ basering, övningsutbyte, delning av övervakningsdata och gemensamma operationer [NORD-18]. Fyra av fem kräver att ingen avstår något permanent.

Vad som falsifierar tesen är namngivet och observerbart före 2040. Om de nordiska länderna före 2032 har enats om högst ett par frågetyper under Haga eller Nordefco [NORD-9], är gränssnittstesen död i praktiken, och det ärliga svaret är Estlands: bygg ett andra centrum, placera det utanför ett omstritt Östersjöområde, och sluta där [TVILL-10]. Om ett gemensamt nordiskt register i någon domän däremot byggs och överlever ett angrepp som slår ut fem federerade noder, är det här kapitlet fel i sin huvudsak. Bägge utfallen går att avläsa utan att vänta på 2040.

Del V — Vad som måste ske

16. Vad Sverige A gjorde 2026–2030

Suveränitetsform: statlig vårdnad över statens egen data. Kapitlet handlar om anläggningar och inte om människor — dörrar, filter, ledningar, lager — och där är staten rätt vårdnadshavare. Den medborgerliga vårdnaden förekommer i en enda punkt, och den är utmärkt när den kommer.

Sverige A byggde ingen ny myndighet, startade inget program och sökte inga nya anslag under de här fyra åren. Det ändrade innehållet i formulär som redan fylldes i, av människor som redan var anställda, inom anslag som redan var beslutade. Skälet är en enda siffra: Försvarsmakten bar med sig 780 miljoner kronor i oförbrukade medel från 2024 in i 2025, och avslutade 2025 med 366 miljoner outnyttjade på materiel och anläggningar på grund av leveransförseningar [SV-15]. Ett land som inte hinner göra av med de pengar det har fått får inte föreslå något som kräver att det anställer sig ur problemet.

Händelsen som öppnar perioden är en lag. Riksdagen antog den 29 april 2026 lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen, i kraft 1 juni. Lagen skapar en andra, svagare kategori — skyddade utrymmen — som ger begränsat skydd i förhållande till skyddsrum, och den klargör ansvarsfördelningen för utrymning och inkvartering [SKYDD-3]. Utredningen bakom reformen kostnadssatte den till 745–778 miljoner kronor om året, ungefär 3,8 miljarder på fem år [SKYDD-1].

En kategori som just har skapats måste hittas innan den kan användas. Det är den uppgiften de här fyra åren handlar om.

Sverige B:s utfall. Inventeringen blir bättre än den var, och den blir bättre av rätt skäl. Den frivilliga inventering av tänkbara skyddade utrymmen som gjordes 2023 fick svar från 57 procent av kommunerna och 62 procent av regionerna, och landade på platser för omkring 1 445 555 människor [SKYDD-2]. En insats med utpekad adressat, statligt kommunstöd och ett redovisningsdatum ligger över det — regeringens uppdrag från juli 2026 har kommunstödsdelen redovisad senast 11 december 2026 och resten 11 juni 2027 [SKYDD-4]. Att svarsfrekvensen stiger av detta är en bedömning i scenariot och inte en uppgift ur en källa. Sverige B får därmed ett mer komplett register än det hade 2023, och det är en verklig förbättring som ingen bör tala bort.

Registret beskriver dock samma sak som förut: vad som finns. Det skrivs dessutom av personer som författar rapporten vid sidan av sitt arbete, och riksdagens egen uppföljning av tre beredskapssektorer redovisar myndigheter som beskriver ett mycket högt tryck att rapportera till flera mottagare samtidigt, med slutsatsen att bördan hämmar förmågeutvecklingen [SV-11].

Sverige A:s utfall, och vad det kostade. Samma lag, samma uppdrag, samma pengar. Skillnaden var var svaret producerades. Sverige A definierade uppgiften som ett fält i det besiktningsprotokoll som redan används, inte som en rapport som någon skriver efteråt.

Belägget för att det går ligger i en gammal tidningsartikel. Samtliga 349 skyddsrum på Gotland, med kapacitet för omkring 33 600 personer, besiktigades — och inte ett enda godkändes utan föreläggande. Felen var undermåliga tätningslister, osmorda gångjärn, saknade verktyg och felborrade kabelgenomföringar [SKYDD-18]. Tillståndet var alltså känt, anläggning för anläggning, av en människa som stod i rummet. Det blev aldrig en uppgift någon kunde fråga efter.

Fyra förmågor, med sina kostnader och sina reservvägar.

Tillståndsfältet. Besiktningen registrerar skick där den görs. Reservväg utan ström och nät: föreläggandet ligger kvar på papper i anläggningens egen pärm, och ett daterat kort vid dörren anger senaste kontroll och kvarstående brist. Anläggningen bär sitt eget tillstånd.

Vad det inte löste ska stå först. Myndigheten hade i februari 2024 två skyddsrumsinspektörer för 64 000 objekt och bedömde behovet till omkring fyrtio [SKYDD-8]. Under 2025 planerades 2 000 nya kontroller och 10 000 tillsyner [SKYDD-7]. Sverige A ändrade ingen av de siffrorna. Ett bättre fält i protokollet gör inte inspektionen snabbare, och 50 miljoner kronor om året till försörjning av grunddata [SV-2] köper inte trettioåtta utbildade inspektörer. Sverige A gick in i 2030 med ungefär samma eftersläpning som Sverige B.

Det maskinläsbara svaret. Kommunens del av inventeringen uppfylldes genom att systemet svarade på frågan, inte genom att en handläggare skrev ett dokument. Reservväg: ett tryckt utdrag per kommun, uppdaterat en gång om året, förvarat hos länsstyrelsen och räddningstjänsten. Det är samma logik som de över fem miljoner exemplar av Om krisen eller kriget kommer som delades ut till hushållen mellan 18 och 29 november 2024 [SV-18].

Det fungerade ojämnt. Kommuner utan egna system rapporterade för hand ändå, och i scenariot gäller det en betydande andel av kommunerna vid periodens slut. Andelen är ett antagande i scenariot, inte ett belagt tal.

Kunskapsrevisionen. De 30 miljonerna till kunskap och forskning [SV-2] mätte något annat än förut. Läkarförbundets undersökning 2025 fann att omkring en tredjedel av läkarna uppger att arbetsgivaren har konkreta planer för kris eller krig, att 17 procent både hade en sådan arbetsgivare och visste vad de förväntades göra, och att 7 procent svarade ja på alla tre frågorna: planen finns, rollen är känd, övningen är genomförd [VARD-12]. Sverige A gjorde den tredje siffran till den redovisade. Reservväg: rollen står tryckt på ett kort i plånboken och uppsatt på arbetsplatsen.

Kostnaden var politisk och omedelbar. Sverige A:s första mätning såg sämre ut än Sverige B:s, eftersom Sverige B fortsatte redovisa antal utbildade [VARD-12]. Ett tal som sjunker för att måttet blev ärligare är svårt att försvara i en budgetberedning.

Den omställbara industrin. Sverige A hittade inte på detta. Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap föreslog den 9 juni 2025 försörjningsavtal mellan företag och stat, ett byggnads- och reparationsberedskapskontor vid Tillväxtverket och ett utvidgat uppdrag för RISE att upprätthålla förmåga till produktionsomställning under kris, höjd beredskap och krig [SV-17]. Sverige A genomförde förslaget i tid i stället för att låta det ligga. Reservväg: omställningsinstruktionen finns som pärm vid varje anläggning och övas en gång.

Här räcker mekanismen inte, och det ska skrivas ut. En omställd produktionslinje utan el producerar ingenting. Svenska kraftnät anger att ö-drift förutsätter lokal produktion som klarar svartstart, att förmågan inte kan garanteras till hundra procent, att den inte går att öva skarpt fullt ut och att omfattningen är lokala och regionala öar inom enskilda orter eller kommuner [EL-7]. Sverige A löste inte det. Ingen datainsats gör det.

Två saker till som Sverige A inte fick igenom. Myndigheten för civilt försvar konstaterar att krav och finansiering i flera områden läggs på myndigheterna i högre grad än på privata aktörer, att beredskapshöjande åtgärder ofta inte är marknadsmässiga, och att de därför riskerar att inte vidtas utan författningskrav eller offentlig finansiering [SV-9]. Sverige A valde författningskrav, vilket i scenariot tog till slutet av perioden — en antagen tidsåtgång, inte en belagd uppgift. Vidare bär dataambassaden ingen reservväg alls. Estlands lösning i Luxemburg driver kritiska system under estnisk kontroll [TVILL-10], och den förutsätter nät per definition. Reservvägen är det tryckta utdraget ovan, ingenting annat.

Priset, samlat. Sverige A gick ur perioden med samma inspektörsbrist som Sverige B, med ett kunskapsmått som såg sämre ut varje gång det redovisades, med en tredjedel av landet som rapporterade för hand ändå, och med en dataambassad som slocknar med nätet. Det som blev billigare var en enda sak: att veta tillståndet i en anläggning utan att fråga någon om det.

Mekanismen. Den billigaste uppgiften är den som faller ut ur arbete som ändå utförs. Varje uppgift som kräver ett eget arbetsmoment har en halveringstid, och den halveringstiden är kortast när trycket är högst — vilket är precis när uppgiften behövs.

Vad som falsifierar den. Om antalet skyddsrum med ifyllt tillståndsfält vid periodens slut är lägre än antalet genomförda besiktningar sedan lagen trädde i kraft [SKYDD-3], har bördan inte försvunnit utan flyttat, och Sverige A har byggt en pärm till.

17. Vad som fortfarande går att göra

Suveränitetsform: statlig vårdnad för anläggningarna, medborgerlig vårdnad för kroppen. Punkterna nedan är sorterade efter vilken av dem som gäller.

Fönstret för det billigaste av det ovanstående är öppet i månader, inte år.

Lagen trädde i kraft 1 juni 2026 [SKYDD-3]. Den första inventeringscykeln under den har ännu inte fullbordats. Ett fält går att lägga till i ett protokoll före en cykel till en kostnad som inte syns i något anslag; efter tre cykler kostar det en omläggning. Regeringen gav dessutom i juli 2026 Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att stärka skyddsrumsberedskapen, med kommunstödsdelen redovisad senast 11 december 2026 och resten 11 juni 2027 [SKYDD-4]. Där ligger fönstret, med datum.

Fyra åtgärder som ryms inom befintliga anslag och befintlig personal.

Räkna om de 289. Karlstadberäkningen använde två öppet tillgängliga tjänster — skyddsrumsregistret och SCB:s befolkningsrutor — och krävde ingen behörighet; resultatet var att 31 832 människor i kommunen bor längre än 500 meter från närmaste skyddsrum [EGEN-1]. Sverige har 290 kommuner [SKYDD-11], och en av dem är räknad. Reservväg: resultatet är en karta och en tabell som går att skriva ut och sätta upp i en kommunal ledningscentral.

Bygg blodgivarregistret nationellt. Sverige har 26 blodverksamheter, godkända givare finns bara i lokala register, regionerna kan inte se varandras, och systemet för gästgivning saknar teknisk kapacitet för många samtidiga förfrågningar i kris eller krig [VARD-16]. Detta är centralisering, och den bör göras. Argumentet i den här texten kräver inte att allt federeras — det kräver att arkitekturen väljs per domän. Reservväg: de lokala pappersregistren finns kvar, vilket är exakt det som gäller i dag.

Inventera kryptot innan migreringen. Sveriges nationella cybersäkerhetscenter anger att övergången till kvantsäker kryptografi behöver vara klar till slutet av 2035, och i vissa känsliga fall redan till slutet av 2030 [KVANT-8][KVANT-9]. En migrering förutsätter en förteckning över vad som används var. Den förteckningen är gratis i hårdvara och dyr i kalendertid. Reservväg saknas och behövs inte: en förteckning är ett dokument.

Ge kunskapsmåttet en ägare. Sju procent [VARD-12] är en siffra som går att följa årligen utan ny insamling, eftersom undersökningen redan görs.

Tre saker som inte går att göra med det här.

Riksrevisionen slog i RiR 2025:4 fast att den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad inte varit tillräckligt effektiv, med oklar ansvarsfördelning, vaga uppdrag och kortsiktig finansiering som skäl [SV-10]. Ett fält i ett formulär löser inte ett oklart mandat. Får fältet två ägare fylls det av ingen.

Betongen kommer inte ur data. Utredningen rekommenderade 2 500–5 000 nya skyddsrumsplatser om året i fem år, och i april 2026 hade inga nya byggts [SKYDD-20]; uppgiften är klassad som sannolik snarare än verifierad och bör beläggas mot primärkälla innan den används som fakta. Varningssystemet har omkring 4 200 ljudsändare i 236 av 290 kommuner, och ungefär halva befolkningen bor inom hörhåll [SKYDD-11]. Femtiofyra kommuner utan siren blir inte färre av att någon vet att de är femtiofyra.

De fyra nordligaste länen har i praktiken ingen odling av brödsäd, ingen lagringskapacitet för livsmedelsspannmål och inga kvarnar alls; mobila kvarnar måste säkras dit [MAT-8]. Det är en investering i utrustning, inte i information.

Vad som falsifierar hela avsnittet. Om den första inventeringscykeln under den nya lagen [SKYDD-3] ger en fullständigare och färskare bild av skyddsrummens skick än besiktningarna gör, är invändningen mot rapportering som mekanism fel. Rätt slutsats vore då att bygga ut rapporteringen och lämna protokollet i fred. Den observationen går att göra innan uppdragets sista redovisningsdatum har passerat [SKYDD-4], av vem som helst som jämför de två.

18. Var jag har fel

Fem invändningar mot den här texten är starkare än texten. De förs här på egna meriter, i den form deras bästa företrädare skulle använda, och ingen av dem besvaras med en travesti.

Ett. Sveriges egen revision säger att felet är styrning, inte information.

Riksrevisionen granskade uppbyggnaden av det civila försvaret 2015–2024 och kom fram till att den statliga styrningen inte varit tillräckligt effektiv. Bristerna den namnger är otydlig ansvarsfördelning, otydliga besked om vad som ska uppnås av vem och när, samt kortsiktig finansiering. Rekommendationerna handlar om tydlighet och förutsägbara pengar [SV-10]. Ingen av dem är ett informationssystem.

Invändningen i sin starkaste form: den här texten föreslår en teknisk lösning på ett konstitutionellt och organisatoriskt problem. Ett land som inte vet vem som får besluta blir inte hjälpt av att veta vad som fungerar. Beslutsrätten, inte lägesbilden, är den bindande begränsningen, och pengarna borde gå dit.

Vad jag kan svara: ingenting som upphäver den. Styrningen är den större bristen och den ska åtgärdas först. Det enda jag kan hävda är att de två inte konkurrerar om samma resurs — en tydligare ansvarsfördelning kräver lagstiftning och politisk vilja, inte femtio miljoner kronor om året — och att en tydlig ansvarsfördelning utan uppgift om tillstånd producerar snabba beslut på fel underlag. Vem som helst som tycker att det är ett svagt svar har rätt i att det är svagt.

Två. Finland gjorde inget av det här, och Finland är bäst.

Europas bäst förberedda land byggde omkring 50 500 skyddsrum med plats för ungefär 4,8 miljoner människor, till största delen privata betongskyddsrum framtvingade av en räddningslag som kräver skyddsrum i byggnader över en viss storlek [SKYDD-12]. Metoden är lag, betong och obruten värnplikt. Metoden är inte data.

Invändningen: Sverige bör kopiera den demonstrerade metoden i stället för att pröva en odemonstrerad. Att kalla lager och betong för "beredskap räknad i inventarier" är en nedlåtande beskrivning av det enda som bevisligen fungerar.

Vad jag kan svara ligger i Finlands egen uppföljning. En finsk nationell tillståndsinventering fann skyddsrumsplatser för 60–80 procent av befolkningen i merparten av välfärdsområdena — alltså mindre än det nominella beståndet anger, och Finland fick veta det genom att inventera tillstånd, inte genom att räkna platser [SKYDD-13]. Det är precis den åtgärd texten argumenterar för, utförd av det land invändningen åberopar. Det upphäver inte invändningen. Det gör den till en fråga om ordningsföljd i stället för om riktning.

Tre. Inget nationellt tvillingprogram har levererat.

Storbritanniens program stängde efter fem år med principer och ramverk som resultat, inte med en nationell tvilling [TVILL-5]. Virtual Singapore annonserades 2015 med färdigställande 2018 och blev klart omkring 2022 [TVILL-9]. Gaia-X kallas av sin egen förre vd för överambitiöst [TVILL-12]. Sveriges egen revision granskade dessutom 1 094 strategiska digitaliseringsprojekt vid 136 myndigheter till en samlad budget om omkring 40 miljarder kronor: ungefär hälften präglades av stora förseningar och kostnadsöverskridanden, 31 lades ned utan resultat till en kostnad av 1,6 miljarder, och minst 120 av 722 avslutade projekt uppfyllde inte sitt syfte [TVILL-13].

Invändningen: noll av tre internationellt, och hemma säger revisionen att staten inte klarar projekt av den här klassen. Vilken mekanism gör Sverige annorlunda?

Vad jag kan svara: ingen mekanism gör Sverige annorlunda, och det är därför texten inte föreslår ett nationellt tvillingprogram. Den föreslår att ett fält byts ut i ett register som redan finns, drivs av en myndighet som redan finns, och fylls av inspektioner som redan görs. Skillnaden mellan det och Gaia-X är storleksordningar. Om läsaren ändå tror att det växer till ett fyrtiomiljardersprogram är den farhågan välgrundad, för det är exakt så de fyrtio miljarderna uppstod.

Fyra. Federerade lösningar misslyckas i fält.

Den här är den svåraste. En direkt jämförelse mellan federerad analys och alternativet visade att den federerade vägen tog arton månader att nå operativ förmåga där alternativet tog ungefär en månad, och att båda gav riktningsmässigt identiska resultat. Slutsatsen i klartext: distribuerad analys har inte gett resultat i tid i praktiken [ATK-47].

Invändningen: under en pandemi eller ett angrepp är arton månaders samordningsskatt inte ett integritetsskydd. Det är människor som dör medan styrningen konvergerar.

Vad jag kan svara: den studien mäter federerad analys — att räkna på data som ligger kvar hos många parter. Texten föreslår federerad vårdnad med central fråga: en nod svarar ja eller nej om sitt eget tillstånd, vilket är en storleksordning enklare än att samköra journaldata över landsgränser. Det är ett riktigt svar och det är också en bekväm distinktion, och läsaren ska väga att den kommer från någon vars slutsats den räddar.

Fem. Det jag föreslår att förlora har ett pris i människor.

Trettiotvå europeiska polischefer skrev under en gemensam deklaration om vad full ände-till-ände-kryptering kostar: 92 procent av Facebooks och 85 procent av Instagrams anmälningar till brittisk polis försvinner, ur ett flöde som i dag skyddar omkring 1 200 barn i månaden och leder till omkring 800 gripanden [ATK-42].

Invändningen: "arkitekturen är riskabel" är inget svar på tolvhundra barn i månaden.

Vad jag kan svara: ingenting som gör den siffran mindre. Texten hävdar att en bakdörr som byggs för att skydda dem också öppnas av andra, och stöder sig på att Sveriges egen kryptomyndighet säger just det [ATK-25]. Det är en avvägning mellan två verkliga skador, inte mellan en skada och en princip, och en text som låtsas annat är propaganda. Den som väger annorlunda än jag gör det inte av oförstånd.

Vad som skulle visa att jag har fel

En kontrafaktisk text utan falsifieringsvillkor är en trosbekännelse. Här är mitt.

Tesen säger att register som redovisar nominellt tillstånd producerar sämre beslut under press än register som redovisar funktionellt tillstånd. Den skulle vara motbevisad om något av följande visar sig mellan nu och 2040:

• Den nya skyddsrumslagens uppgiftsskyldighet [SKYDD-3] ger inom fem år en aktuell

bild av funktionellt skick i beståndet, utan att rapporteringsbördan ökar mätbart för kommunerna. Då räckte rapportvägen, och tillägget var onödigt.

• En svensk kris inträffar där lägesbilden fanns, var korrekt och tillgänglig, och

besluten ändå blev fel eller sena. Då var informationen aldrig den bindande begränsningen och kapitel 18:1 hade rätt hela tiden.

• Ett land som byggt tillståndsregister av det slag texten förordar drabbas och

klarar sig mätbart sämre än ett jämförbart land som inte gjort det.

Det tredje villkoret är det ärligaste och det svåraste, eftersom det förutsätter en katastrof och en kontrollgrupp. Ingen bör önska sig det experimentet. Att skriva ut vad som skulle avgöra saken är ändå det minsta man kan begära av någon som ägnar tjugotusen ord åt att hävda motsatsen.

19. Vad WINNIIO och Life Atlas bygger

Ett sakligt avsnitt, för läsaren som vill veta var argumentet kommer ifrån.

WINNIIO arbetar med digitala tvillingar av verkliga anläggningar — industri, byggnader, infrastruktur — och med metodiken för hur sådana byggs så att de går att byta ut. Metodiken heter SMILE, är publicerad med DOI och versionsnummer, och den bärande regeln i den är att arbetet börjar i nyttan och slutar i datan, aldrig tvärtom. Det är samma kedja som delningspunkten i kapitel 2 är formulerad efter: vilka beslut målet kräver, vilka insikter besluten kräver, vilken information insikterna kräver, och sist vilken data informationen kräver.

Life Atlas bygger den medborgarburna noden — en krypterad baslinje som personen bär, läsbar utan nät, med individen som ensam nyckelinnehavare. Vi är på väg mot de första tusen användarna. Arkitekturen är lokal först, varje komponent utbytbar, inklusive våra egna.

Tre saker som texten hävdar bygger vi inte, och de är inte mindre viktiga för det: den statliga ryggraden som gör data åtkomlig när en vårdgivare faller, den nordiska interoperabiliteten mellan fem suveräna länder, och pappersreserven som fungerar när allt annat är nere. Kapitel 11 och 15 argumenterar för alla tre. Ingen av dem är en produkt vi säljer, och argumentet står oberoende av vem som bygger dem.

Det som gör den här texten möjlig är inte något av ovanstående. Det är att skyddsrumsregistret och befolkningsstatistiken ligger öppet, att beräkningen tar en eftermiddag, och att metoden står i källförteckningen under [EGEN-1] så att den som är oenig kan göra om den och komma fram till något annat.

Det är hela poängen med att räkna. Räkningen tillhör den som gör den.

Källor

158 källor citerade i texten. Varje post har den nyckel som står i brödtexten, påståendet den bär, och var den kan hämtas. Källor som samlats in men inte citerats är utelämnade.

Svenskt totalförsvar

[SV-2] Within the 8 500 MSEK annual civil-defence uplift by 2030, the line 'Försörjning av grunddata' receives 50 MSEK/year and 'Kunskap och forskning' 30 MSEK/year, while 'Elektroniska kommunikationer och post' receives 1 633 MSEK and 'Energiförsörjning' 1 048 MSEK. Totalförsvaret 2025–2030, proposition 2024/25:34, Tabell 12.2 Tillskott till civilt försvar 2025–2030 · Regeringen (Försvarsdepartementet) · 2024-10-15 <https://www.regeringen.se/contentassets/5c98b885c2cc40d58aa3693d34d915d3/totalforsvaret-20252030-prop.-20242534.pdf>

[SV-3] The 2024 defence decision gives the military defence over 170 bn SEK extra and civil defence 37.5 bn SEK extra to 2030; defence expenditure reaches 2.6 percent of GDP in 2028; six beredskapssektorer are prioritised; conscript intake shall reach 10 000 per year by 2030 and about 12 000 during 2032–2035. Nytt totalförsvarsbeslut för ett starkare Sverige · Regeringen · 2024-10-15 <https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/nytt-totalforsvarsbeslut-for-ett-starkare-sverige2/>

[SV-4] The government's Försvarsbeslutet 2025–2030 page states a target of 3.5 percent of GDP by 2030 (2.8 percent 2026, 2.6 percent 2028), a wartime organisation of about 130 000 personnel by 2035 plus reserves, at least 10 000 conscripts per year by 2030 rising to 12 000 for 2032–2035, and 26 000 Home Guard soldiers by 2030. Försvarsbeslutet 2025–2030 · Regeringen · 2024-10-15 <https://www.regeringen.se/regeringens-politik/totalforsvar/forsvarsbeslutet-20252030/>

[SV-6] Försvarsmakten and MSB's 'Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030' (FM2025-19772:2, MSB 2025-08877, 8 September 2025) defines seven dimensioning typsituationer that may occur simultaneously — 1 Hybrida hot, 2 Värdlandsstöd, 3 Begränsat anfall mot norra Sverige, 4 Anfall mot Gotland, 5 Fjärrangrepp, 6 Förstärkning av alliansens norra flank, 7 Förstärkning av alliansen i Baltikumområdet — and states that total defence shall be able to function for at least three months of a large war in Europe, with civil operations able to sustain the important societal functions on mainly their own resources for at least two weeks. Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 (Bilaga 1) · Försvarsmakten och MSB · 2025-09-08 <https://www.mcf.se/siteassets/dokument/om-msb/vart-uppdrag/regeringsuppdrag/besvarade-regeringsuppdrag/2025/utgangspunkter-for-totalforsvaret-2025-2030.pdf>

[SV-8] Myndigheten för civilt försvar's fifth aggregated assessment (MCF0106, May 2026) concludes that civil defence capability has developed in all sectors, but that 'takten i utvecklingen av det civila försvarets förmåga behöver öka skyndsamt'; cross-cutting shortfalls are named as planning for endurance, physical protection and repair of critical infrastructure, support to the military defence, personnel supply, prioritisation of scarce resources, and private actors' capability. The main report and annexes 1–14 are classified. Förmågan inom det civila försvaret 2026 – kompletterande öppen rapport (MCF0106) · Myndigheten för civilt försvar (MCF) · 2026-05 <https://www.mcf.se/contentassets/0c836465399c40cb8f6d78132c899d8b/kompletterande-oppen-rapport.pdf>

[SV-9] MCF states that many preparedness agencies have raised their own capability through the large sums allocated, but that 'inom flera områden åläggs myndigheterna krav och tillförs finansiering i högre utsträckning än privata aktörer, vilket skapar ett gap', and that capability-raising preparedness measures 'är ofta inte marknadsmässiga' and therefore risk not being taken by private actors absent legal requirements or public financing. Förmågan inom det civila försvaret 2026, avsnitt 3.4 Privata aktörers förmåga · Myndigheten för civilt försvar (MCF) · 2026-05 <https://www.mcf.se/contentassets/0c836465399c40cb8f6d78132c899d8b/kompletterande-oppen-rapport.pdf>

[SV-10] Riksrevisionen's audit RiR 2025:4 (published 13 March 2025, covering 2015–2024) concludes that 'den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte har varit tillräckligt effektiv', citing unclear division of responsibility, vague mandates, short-term financing and structural reform arriving only in October 2022; earmarked civil-defence funding was absent 2015–2017 and about 400 MSEK per year from 2018. Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4) · Riksrevisionen · 2025-03-13 <https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2025/den-statliga-styrningen-av-det-civila-forsvarets-uppbyggnad.html>

[SV-11] The Riksdag's own follow-up of three beredskapssektorer (energiförsörjning, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, transporter), RFR 2024/25:3, found much progress but reported that agencies experience 'very high pressure' to report to MSB, Regeringskansliet and Försvarsmakten which hampers capability development, significant recruitment difficulties over the past five years, absence of legislative preparatory materials creating uncertainty, and a request from all agencies for clearer ambition levels. Uppföljning av det civila försvaret – erfarenheter från tre beredskapssektorer (2024/25:RFR3) · Sveriges riksdag, Försvarsutskottet · 2024-10 <https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/uppfoljning-av-det-civila-forsvaret-erfarenheter_hc0wrfr3/html/>

[SV-14] Försvarsmaktens årsredovisning 2025 reports that 8 136 conscripts began grundutbildning in 2025 across 26 locations, 93 percent of the 2024 intake completed training, and that the number of war-placed personnel in the war organisation rose to 75 400 in 2025 from 60 700 in 2024 and 59 500 in 2023; the army's most decisive challenges are stated as shortage of available qualified materiel and infrastructure, and over time a shortage of officers. Försvarsmaktens årsredovisning 2025 · Försvarsmakten · 2026-02 <https://www.forsvarsmakten.se/globalassets/02-om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/dokument/arsredovisningar/2025/forsvarsmaktens-arsredovisning-2025.pdf>

[SV-15] The same annual report shows Försvarsmakten carried 780 MSEK of unspent funds from 2024 into 2025 and closed 2025 with 366 MSEK unspent on materiel and installations 'med anledning av leveransförseningar', and underspent one appropriation by 423 MSEK 'med anledning av förseningar från industrin'. Försvarsmaktens årsredovisning 2025, finansiell redovisning · Försvarsmakten · 2026-02 <https://www.forsvarsmakten.se/globalassets/02-om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/dokument/arsredovisningar/2025/forsvarsmaktens-arsredovisning-2025.pdf>

[SV-16] On 26 June 2025 the government decided to create two new beredskapssektorer effective 22 July 2025 — Industri, byggande och handel (sector-responsible agency Tillväxtverket, with Boverket and Sveriges geologiska undersökning as preparedness agencies) and Utrikeshandel (Kommerskollegium, with Tullverket) — raising the number of preparedness sectors from ten to twelve. Nya beredskapssektorer ska stärka Sveriges civila försvar · Regeringen · 2025-06-26 <https://regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/nya-beredskapssektorer-ska-starka-sveriges-civila-forsvar/>

[SV-17] The final report of Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap, SOU 2025:68 'Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap', presented 9 June 2025, proposes a new system of försörjningsavtal between companies and the state, a byggnads- och reparationsberedskapskontor placed at Tillväxtverket, and an expanded mandate for RISE to maintain production-conversion capability during crisis, heightened readiness and war. Utredning föreslår nya åtgärder för att stärka näringslivets beredskap och motståndskraft (SOU 2025:68) · Regeringen / Statens offentliga utredningar · 2025-06-09 <https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/utredning-foreslar-nya-atgarder-for-att-starka-naringslivets-beredskap-och-motstandskraft/>

[SV-18] MSB presented the new edition of 'Om krisen eller kriget kommer' on 8 October 2024; over five million copies were distributed to Swedish households between 18 and 29 November 2024, the first update since 2018, adding sections on totalförsvarsplikt, psychological resilience, cyber security and shelter. En broschyr för allvarstid – ny upplaga av 'Om krisen eller kriget kommer' · Regeringen · 2024-10-08 <https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/en-broschyr-for-allvarstid--ny-upplaga-av-om-krisen-eller-kriget-kommer/>

[SV-20] FOI report FOI-R--5616--SE 'Det ekonomiska försvarets hotbilder: En kunskapsöversikt' (Jenny Ingemarsdotter, Ester Veibäck, Kristina Hellström, 31 March 2025, 68 pp.) examines the consequences for national threat assessment when the threat picture widens from armed attack to a broader geoeconomic hybrid-war context, and argues that Sweden as a small state with EU and NATO dependencies must retain independent national capacity for threat analysis. Det ekonomiska försvarets hotbilder: En kunskapsöversikt (FOI-R--5616--SE) · Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) · 2025-03-31 <https://foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--5616--SE>

[SV-21] Sweden became a NATO member on 7 March 2024; the Defence Cooperation Agreement with the United States was signed on 5 December 2023 and entered into force on 15 August 2024, giving US forces access to agreed facilities and areas listed in an annex, subject to Swedish consent and Swedish law. Avtal om försvarssamarbete med USA (DCA) · Regeringen · 2024-08-15 <https://www.regeringen.se/regeringens-politik/militart-forsvar/avtal-om-forsvarssamarbete-med-usa-dca/>

Befolkningsskydd och skyddsrum

[SKYDD-1] Sweden has approximately 64,000 skyddsrum with places for 7 million people; the government proposed a new Act on shelters and 'protected spaces' (skyddade utrymmen) entering force 1 June 2026, and the underlying inquiry costed the reform at SEK 745–778 million per year, roughly SEK 3.8 billion over five years; the inquiry also found roughly 80 'specialskyddsrum' with places for just over 96,000 people, and estimated the need for volunteer local preparedness groups at just over 11,000 people against about 3,500 today. Regeringens proposition 2025/26:142 · Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap — Regeringskansliet / Försvarsdepartementet · 2026-02-19 <https://www.regeringen.se/contentassets/9809490635144f9d85ac282d9d780c5d/ett-starkare-skydd-for-civilbefolkningen-vid-hojd-beredskap-prop.-202526142.pdf>

[SKYDD-2] MCF's 2023 inventory of potential 'skyddade utrymmen' (tunnels, basements, garages) identified places for approximately 1,445,555 people, but only 57 per cent of Sweden's municipalities and 62 per cent of its regions contributed data to the reporting. Regeringens proposition 2025/26:142, avsnitt 4.3 Skyddade utrymmen · Regeringskansliet / Försvarsdepartementet · 2026-02-19 <https://www.regeringen.se/contentassets/9809490635144f9d85ac282d9d780c5d/ett-starkare-skydd-for-civilbefolkningen-vid-hojd-beredskap-prop.-202526142.pdf>

[SKYDD-3] The Riksdag approved the new Act on shelters and protected spaces on 29 April 2026, with entry into force 1 June 2026; the Act creates a second, weaker category of 'skyddade utrymmen' giving limited protection relative to skyddsrum, and clarifies the division of responsibility for evacuation (utrymning) and quartering (inkvartering). Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap · Betänkande 2025/26:FöU12 — Sveriges riksdag, Försvarsutskottet · 2026-04-29 <https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/ett-starkare-skydd-for-civilbefolkningen-vid-hojd_hd01f%C3%B6u12/>

[SKYDD-4] In July 2026 the government tasked Myndigheten för civilt försvar with strengthening shelter preparedness, restating that 'I Sverige finns idag cirka 64 000 skyddsrum med plats för ungefär 7 miljoner personer, som alla ska kunna användas vid höjd beredskap'; the municipal-support component is to be reported by 11 December 2026 and the remainder by 11 June 2027. Bättre skydd för civilbefolkningen genom stärkt skyddsrumsberedskap · Regeringskansliet · 2026-07 <https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/battre-skydd-for-civilbefolkningen-genom-starkt-skyddsrumsberedskap/>

[SKYDD-7] For 2025, SEK 100 million was allocated to inspecting and upgrading shelters; MSB planned to start 2,000 new control visits (kontroller) and ensure 10,000 new supervisions (tillsyner) during 2025, and of the roughly 80 large special shelters, work had begun on 25 — a project running over two to three years. Så går arbetet med upprustningen av landets skyddsrum · Myndigheten för civilt försvar (MCF) via Mynewsdesk · 2025-03-31 <https://www.mynewsdesk.com/se/mcf/pressreleases/saa-gaar-arbetet-med-upprustningen-av-landets-skyddsrum-3378378>

[SKYDD-8] In February 2024 MSB had two shelter inspectors for a stock of 64,000 shelters it aimed to inspect on a five-year cycle, judged it needed around 40, and the head of MSB's shelter unit and minister Carl-Oskar Bohlin both said the SEK 100 million allocated would not cover a total upgrade estimated at roughly SEK 4 billion. 64 000 skyddsrum ska inspekteras – MSB har två kontrollanter · SVT Nyheter · 2024-02-05 <https://www.svt.se/nyheter/inrikes/64-000-skyddsrum-ska-inspekteras-msb-har-tva-kontrollanter>

[SKYDD-11] Sweden's outdoor warning system (utomhusvarning, 'Hesa Fredrik') consists of about 4,200 ljudsändare; they exist in 236 of the country's 290 municipalities; approximately 50 per cent of the population lives within an area covered by the outdoor warning system; and in recent years the outdoor signal has been used on average about once a year. Viktigt meddelande till allmänheten – en översyn av VMA-systemet (Ds 2022:1) · Justitiedepartementet / Sveriges riksdag · 2022 <https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/departementsserien/viktigt-meddelande-till-allmanheten-en-oversyn_hab41/html/>

[SKYDD-12] Finland has around 50,500 civil defence shelters with space for about 4.8 million people; about 85 per cent are private reinforced-concrete shelters in individual buildings; under the Rescue Act shelters must be built in buildings of at least 1,200 m² used as dwellings or workplaces (1,500 m² for industrial buildings); shelters must be emptied and made usable within 72 hours; and they protect against 'explosions and splinters, collapse of buildings, blasts, radiation and substances hazardous to health'. Civil defence shelters would be used during military threat · Ministry of the Interior, Finland (Sisäministeriö) · 2025 <https://intermin.fi/en/rescue-services/preparedness/civil-defence-shelters>

[SKYDD-13] A Finnish national condition survey found shelter places for 60–80 per cent of the population in the majority of wellbeing services counties, with Helsinki at 34 per cent more places than population and South Ostrobothnia lowest at 48 per cent of population; about 85 per cent of Finnish shelters were built after 1971; the previous count of 54,000 shelters for 4.4 million people was revised to 50,500 shelters for 4.8 million. Finland has civil defence shelters for about 4.8 million people · Ministry of the Interior, Finland · 2023-02-09 <https://intermin.fi/en/-/finland-has-civil-defence-shelters-for-about-4.8-million-people>

[SKYDD-16] FOI concluded from the first months of the Ukraine war that air-raid alarms and civilian shelters played an important role, but that 'skyddsrummen har i detta avseende ett symbolvärde som är större än själva skyddet i sig', that the perceived need for shelter declines over time as people habituate to war, and that without functioning rescue services capable of clearing rubble and rescue 'blir skyddsrummen bokstavligt talat dödsfällor' — citing the bombing of the Mariupol theatre. Civilbefolkningens roll i framtida krig – Perspektiv på befolkningsskydd och civilt försvar i ljuset av Ukraina (FOI Memo 7843) · Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) · 2022-04 <https://www.foi.se/rest-api/report/FOI%20Memo%207843>

[SKYDD-18] All 349 skyddsrum on Gotland — covering 23,357 square metres with capacity for about 33,600 people, concentrated in Visby, Fårösund and Slite — were inspected and not a single one was approved without a deficiency order (föreläggande); typical faults were substandard sealing strips, unlubricated hinges, missing tools and improperly drilled cable penetrations. A 2022 report put the island at roughly 350 shelters with 35,000 places against just over 61,000 inhabitants. Inga skyddsrum klarade inspektionen · Hela Gotland (Gotlands Media) · 2017-09-21 <https://www.helagotland.se/nyheter/besiktigade-skyddsrum-gt/artikel/inga-skyddsrum-klarade-inspektionen/j8qw1ypj>

[SKYDD-20] The Bohlin inquiry, delivered 7 November 2022 as a 692-page report, recommended building 2,500–5,000 new shelter places per year for five consecutive years at an annual state cost of SEK 745–778 million, roughly SEK 3.8 billion (2022 values); as of April 2026 no new shelters had been constructed despite the recommendation being over three years old, and Gotland is singled out as particularly exposed. Utredning visar: tusentals skyddsrum saknas i Sverige · Forum Betong · 2026-04-07 <https://www.forumbetong.se/2026/04/07/tusentals-skyddsrum-saknas-visar-utredning/> Förbehåll: probable

Gråzon och Östersjön

[BALT-1] On 3 October 2025 the Helsinki District Court (case R 706-2025-12270) dismissed all charges against the Eagle S captain and two officers over the 25 December 2024 severing of Estlink 2 and four data cables, holding that under UNCLOS Art. 97(1) the incident was an 'incident of navigation' subject to exclusive flag-state jurisdiction, and that Finland's implementation of UNCLOS Art. 113 covers only Finnish vessels and nationals outside territorial waters. Anchoring Criminal Jurisdiction at Sea: The Helsinki District Court's Eagle S Judgement and its impact for the protection of submarine cables and pipelines · EJIL:Talk! (blog of the European Journal of International Law) — Tom Ruys and Christos Bamnios · 2025-10 <https://www.ejiltalk.org/anchoring-criminal-jurisdiction-at-sea-the-helsinki-district-courts-eagle-s-judgement-and-its-impact-for-the-protection-of-submarine-cables-and-pipelines/>

[BALT-2] The Helsinki District Court found the Eagle S anchor loss resulted from a technical fault rather than deliberate action, dismissed the case for lack of jurisdiction, and ordered the Finnish state to pay the defendants' legal costs of approximately EUR 195,000; Estlink 2 was out of service for over seven months with repair costs up to EUR 60 million; five cables were broken in total. Finnish Court Dismisses Case against Eagle S · Alleged Sabotage of Cables in the Baltic Sea — Submarine Networks · 2025-10 <https://www.submarinenetworks.com/en/nv/insights/finnish-court-dismisses-case-against-eagle-s>

[BALT-3] Finnish police (National Bureau of Investigation) stated on 9 May 2025 that 'the damage was caused by the anchor of the vessel Newnew Polar Bear flying the flag of Hong Kong', and that the investigation continues through a Finnish–Estonian joint investigation team with Chinese and Hong Kong authorities; Finland does not receive information on what investigative measures those authorities take. Cooperation in Balticconnector case to continue · Poliisi / Finnish Police (National Bureau of Investigation) · 2025-05-09 <https://poliisi.fi/en/-/cooperation-in-balticconnector-case-to-continue>

[BALT-4] Chronology of Baltic subsea incidents with outcomes: Nord Stream 1 & 2 (26 Sep 2022, Sweden confirmed deliberate explosives, Swedish/Danish investigations closed 2024); Balticconnector + telecoms cables (7–8 Oct 2023, NewNew Polar Bear); Lithuania–Sweden and Finland–Germany cables (17–18 Nov 2024, Yi Peng 3, Swedish inquiry found no conclusive evidence of deliberate damage); Estlink 2 + four telecoms lines (25 Dec 2024, Eagle S, case dismissed Oct 2025); Latvia–Gotland cable (26 Jan 2025, Vezhen, Swedish prosecutor ruled accidental); Finland–Estonia cables (30–31 Dec 2025, Fitburg); Lithuania–Latvia telecoms cable (2 Jan 2026, no evidence linking boarded ship). FACTBOX | Summary of suspected underwater cable/pipeline sabotage incidents in the Baltic Sea · Baird Maritime · 2026 <https://www.bairdmaritime.com/marine-projects/marine-infrastructure/factbox-suspected-underwater-cable-sabotage-in-the-baltic-sea>

[BALT-5] Estlink 2, the 650 MW Finland–Estonia HVDC link damaged on 25 December 2024, returned to commercial use on Friday 20 June 2025 — roughly six months out of service. Fingrid states 'the fault temporarily reduced the electricity transmission capacity between the countries by 650 megawatts.' EstLink 2 electricity transmission link returns to commercial use · Fingrid (Finnish transmission system operator) · 2025-06-20 <https://www.fingrid.fi/en/news/news/2025/estlink-2-electricity-transmission-link-returns-to-commercial-use/>

[BALT-6] NATO launched Baltic Sentry on 14 January 2025 at the Baltic Sea NATO Allies Summit in Helsinki, co-hosted by Rutte, President Stubb and PM Michal, deploying frigates, maritime patrol aircraft and a small fleet of naval drones. Rutte: 'Ship captains must understand that potential threats to our infrastructure will have consequences, including possible boarding, impoundment, and arrest.' NATO launches 'Baltic Sentry' to increase critical infrastructure security · NATO · 2025-01-14 <https://www.nato.int/en/news-and-events/articles/news/2025/01/14/nato-launches-baltic-sentry-to-increase-critical-infrastructure-security>

[BALT-7] NATO Allied Maritime Command (Lt Cdr Tim Pietrack) reported that between January 2025 and January 2026 Baltic Sentry cut response time to suspicious incidents from 17 hours to one hour, with a significant reduction in malicious sabotage against Baltic undersea infrastructure; a NATO military official cited 12 boardings under national authorities by allied nations in the past year. NATO Says Baltic Sentry Helped Slash Russian Undersea Infrastructure Sabotage, Cut Response Time to One Hour · UNITED24 Media (reporting NATO MARCOM) · 2026-06-18 <https://united24media.com/world/nato-says-baltic-sentry-helped-slash-russian-undersea-infrastructure-sabotage-cut-response-time-to-one-hour-19954>

[BALT-8] CSIS recorded Russian attacks in Europe rising from 3 (2022) to 12 (2023) to 34 (2024). Target breakdown 2022–2025: transportation 27%, government 27%, critical infrastructure 21%, industry 21%. Methods: explosives/incendiaries 35%, blunt/edged instruments including anchors 27%, electronic attack 15%, weaponised illegal immigrants 8%, firearms 2%. Inclusion required at least three credible sources for direct or indirect Russian government involvement; most cyber operations were deliberately excluded. Russia's Shadow War Against the West · Center for Strategic and International Studies (CSIS) — Seth G. Jones · 2025-03-18 <https://www.csis.org/analysis/russias-shadow-war-against-west>

[BALT-9] Atlantic Council issue brief (Elisabeth Braw, 26 November 2025) documents that in the Vezhen case 'the prosecutor couldn't prove that the bulker's crew had intentionally released the anchor'; that China blocked boarding of Yi Peng 3 until 20 December 2024 and then permitted only a limited supervised inspection; and that NewNew Polar Bear escaped to Russian waters with no charges. Counter-measures listed include CTF Baltic (October 2024), Baltic Sentry (January 2025), the Nordic Warden AI system, and the EU Action Plan on Cable Security (February 2025). How the Baltic Sea nations have tackled suspicious cable cuts · Atlantic Council · 2025-11-26 <https://www.atlanticcouncil.org/in-depth-research-reports/issue-brief/how-the-baltic-sea-nations-have-tackled-suspicious-cable-cuts/>

[BALT-10] Säkerhetspolisen's lägesbild 2025–2026 states: 'Ryssland bedriver hybrida aktiviteter som påverkansoperationer och sabotage riktade mot Europa'; 'Sedan den ryska invasionen av Ukraina är agerandet mer riskbenäget och opportunistiskt även utanför konfliktområdet'; a stated method is 'förbrukningsagenter' (disposable agents) recruited online for single tasks. Säpo also assesses that Sweden is currently not the primary target for Russian sabotage and influence operations in Europe. Ryssland, Kina och Iran · Säkerhetspolisen 2025–2026 — Säkerhetspolisen (Swedish Security Service) · 2025 <https://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/publikationer/sakerhetspolisens-lagesbilder/sakerhetspolisen-2025-2026/ryssland-kina-och-iran.html>

[BALT-11] Chronology of the September–October 2025 drone wave: Copenhagen Airport closed ~4 hours on 22 September (PM Frederiksen: 'the most serious attack on Danish critical infrastructure to date'); Aalborg and Billund closed 24–25 September, with reports at Sønderborg, Esbjerg and Skrydstrup; drone formations over Schleswig-Holstein including Thyssenkrupp marine facilities on 26 September; Ørland Main Air Station (Norway) 27 September; Munich Airport suspended operations twice within 24 hours 2–3 October. Over 500 drone reports were received nationally in Denmark within 24 hours in late September. As of late September Danish authorities had not publicly identified any perpetrator. 2025 Danish drone incidents / 2025 European drone sightings · Wikipedia (aggregating Danish police, Forsvarsministeriet, Reuters and DR reporting), 2025-2026 (news) <https://en.wikipedia.org/wiki/2025_Danish_drone_incidents> Förbehåll: probable

[BALT-12] On 31 December 2025 at 04:53 local time Elisa detected a fault on a Helsinki–Tallinn fibre cable in Estonia's EEZ; Finnish forces boarded the 132-metre St Vincent and Grenadines-flagged Fitburg (St Petersburg to Haifa, 14 Russian, Georgian, Azerbaijani and Kazakhstani crew). All 14 were detained; two arrested and two given travel bans. Investigation categories: aggravated criminal damage, attempted aggravated criminal damage, aggravated interference with telecommunications. Finnish Customs said the cargo was Russian-origin steel products subject to EU sectoral sanctions. Ship seized in Finland suspected of cable damage was carrying sanctioned Russian steel · Euronews · 2026-01-01 <https://www.euronews.com/2026/01/01/ship-seized-in-finland-suspected-of-cable-damage-was-carrying-sanctioned-russian-steel>

[BALT-13] On 5 February 2026 the European Commission adopted a Submarine Cable Security Toolbox of risk-mitigating measures, published a list of Cable Projects of European Interest, and amended the Connecting Europe Facility – Digital Work Programme to allocate EUR 347 million to strategic submarine cable projects, including a EUR 20 million call for European repair capacity opening the same day. Commission increases submarine cable security with €347 million investment and new toolbox · European Commission, DG CONNECT (Shaping Europe's digital future) · 2026-02-05 <https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/commission-increases-submarine-cable-security-eu347-million-investment-and-new-toolbox>

[BALT-14] Researchers at Gdynia Maritime University (Jarosław Cydejko), the German Aerospace Center (Ralf Ziebold) and open-source analysts triangulated Baltic GNSS jamming to roughly one-kilometre precision using monitoring stations around Gdansk Bay in spring 2025, locating sources at Okunevo in Kaliningrad (near the 218th Independent Electronic Warfare regiment HQ, with GT-01 Murmansk-BN systems and 32-metre antennas visible in 2018 satellite imagery) and at Baltiysk, home of the Russian Baltic Fleet. An Estonian-directed jammer appeared to relocate from southwest to northwest of St Petersburg. Researchers home in on origins of Russia's Baltic GPS jamming · Defense News · 2025-07-02 <https://www.defensenews.com/global/europe/2025/07/02/researchers-home-in-on-origins-of-russias-baltic-gps-jamming/>

[BALT-15] Andreas Holmgren, head of aviation at the Swedish Transport Agency (Transportstyrelsen), said on 4 September 2025: 'We have done analyses over a longer period and collected data. We can conclude that the interference is originating from Russian territory.' Reported GNSS interference incidents in Swedish airspace rose from 55 in 2023 to 733 so far in 2025. Holmgren: 'This is a security risk for civil aviation, not least given the extent, duration and nature of the interference.' Sweden Accuses Russia of Widespread GPS Jamming Over Baltic Sea · The Moscow Times (reporting Transportstyrelsen) · 2025-09-04 <https://www.themoscowtimes.com/2025/09/04/sweden-accuses-russia-of-widespread-gps-jamming-over-baltic-sea-a90427>

[BALT-16] PST senior adviser Eirik Veum said on 1 October 2025 that of the drone observations reported over Norwegian airports and critical infrastructure — including Gardermoen, Ørland air station and the Sleipner platform — 'ingen av observasjonene er foreløpig bekreftet å ha tilknytning verken til statlige aktører' (none of the observations have so far been confirmed as linked to state actors), and no link had been established to similar observations in other countries. PST knytter foreløpig ikke droneobservasjoner til statlige aktører · Aftenposten (reporting Politiets sikkerhetstjeneste, Norway) · 2025-10-01 <https://www.aftenposten.no/norge/i/73b8wo/pst-knytter-foreloepig-ikke-droneobservasjoner-til-statlige-aktoerer>

[BALT-18] Russia operates approximately 591 shadow-fleet vessels, with 80–120 tankers being re-registered under the Russian Maritime Register of Shipping. When Eagle S was seized it contained 'advanced transmitting and receiving devices enabled for electronic surveillance' and an unauthorised Russian operator. In May 2025 Estonian forces attempted to detain the tanker Jaguar and a Russian Su-35S violated NATO airspace in response. On 1 October 2025 French naval forces boarded the tanker Boracay, which had loitered near Denmark during the September 2025 drone incidents, and found two Russian military contractors from Moran Security Group. A 2 July 2026 IISS report concluded shadow-fleet vessels 'likely served as the platform' for some drone operations. Russia's Baltic Maritime Insurgency · Small Wars Journal (Arizona State University) — Dan White and Gabriella Calder · 2026-08-13 <https://smallwarsjournal.com/2026/08/13/russias-baltic-maritime-insurgency/>

Norden och Nato

[NORD-2] The NORDEFCO Vision 2030 was signed on 30 April 2024 in Tórshavn, Faroe Islands, and covers eight areas: strategic dialogue and consultations; ability to conduct and command multinational combined operations; host nation support and logistical support; military mobility to, between and through the Nordic countries; capabilities based on strategic and operational requirements; defence materiel cooperation for increased interchangeability; security of military supplies for increased resilience; and total defence to secure adequate support to the defence sector from all sectors of society. Joint vision to enhance Nordic defence cooperation · Government Offices of Sweden (Regeringskansliet) · 2024-04-30 <https://www.government.se/articles/2024/04/joint-vision-to-enhance-nordic-defence-cooperation/>

[NORD-3] At the NORDEFCO Ministerial in Copenhagen on 21 November 2024 the Nordic defence ministers signed a Letter of Intent committing to 'the establishment of harmonized military corridors between the Nordic countries', signed a Letter of Intent on promoting the availability of Nordic airspace for NATO activities, endorsed initiatives to ramp up Nordic ammunition production, initiated Nordic cooperation on unmanned aerial systems, and stated they look forward to strengthening military cooperation 'in the framework of Joint Force Command Norfolk'. Declaration from the NORDEFCO Ministerial Meeting in Copenhagen 21 November 2024 · Finnish Ministry of Defence (Puolustusministeriö) · 2024-11-21 <https://defmin.fi/en/-/declaration-from-the-nordefco-ministerial-meeting-in-copenhagen-21-november-2024>

[NORD-4] The Nordic Defence Concept was signed on 20 September 2024 by the Chiefs of Defence of Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden; it 'describes overarching principles of our regional cooperation, enhancing our capability to act together in all security situations, in peace, crisis and armed conflict' and serves the objectives of NORDEFCO Vision 2030. Joint Statement · Nordic Defence Concept — Danish Defence (Forsvaret) · 2024-09-20 <https://www.forsvaret.dk/da/opgaver/internationalt-samarbejde/nordefco/joint-statement--nordic-defence-concept/>

[NORD-5] NORDEFCO was established by a Memorandum of Understanding signed by all five Nordic nations on 4 November 2009; its structure comprises Ministers of Defence and Chiefs of Defence at the top, a Policy Steering Committee with policy (POL), armaments (ARMA) and capabilities (CAPA) branches, and a Military Coordination Committee with three work strands — Operational Planning (OP), Joint Support & Enablement (JS&E) and Capability Development (CAPDEV). About NORDEFCO · NORDEFCO · 2026 <https://nordefco.info/about-nordefco/>

[NORD-6] The Nordic defence ministers signed a revised NORDEFCO Memorandum of Understanding on 6 May 2025 in Rovaniemi, Finland — the first revision of the MoU since Finland and Sweden joined NATO; the chairmanship rotates annually (Sweden 2023, Denmark 2024, Norway 2026), and ministers met in Trøndelag, Norway on 5–6 May 2026. Nordic Defence Cooperation · Government Offices of Sweden (Regeringskansliet) · 2026 <https://government.se/government-policy/nordic-defence-cooperation/>

[NORD-8] The Haga III declaration, adopted at the Haga Ministerial Meeting on 27–28 November 2024 in Oslo, builds on Haga I (2009) and Haga II (2013) and commits the five Nordic ministries responsible for civil preparedness to 'an enhanced and coordinated Nordic crisis preparedness cooperation encompassing an all-hazards and whole-of-society approach', to 'facilitate and strengthen Nordic civil-military cooperation together with NORDEFCO', and to 'support the involvement of the civil sector in the Host Nation Support processes'. Haga III declaration for the Haga Ministerial Meeting on 27–28 November 2024 in Oslo · Myndigheten för civilt försvar (MCF, formerly MSB) / Nordic ministries responsible for civil preparedness · 2024-11-28 <https://www.mcf.se/siteassets/dokument/om-msb/internationella-samarbeten/haga-iii-declaration.pdf>

[NORD-9] Haga cooperation covers civil preparedness, civil protection and resilience; directors-general of the Nordic counterpart agencies meet at least once a year with a rotating chairmanship (Denmark chairs during 2026); Sweden and Finland additionally signed a bilateral joint declaration on 16 September 2024 deepening collaboration on civil protection and security of supply. The Haga cooperation · Myndigheten för civilt försvar (MCF), Sweden · 2026 <https://www.mcf.se/en/about-us/international-cooperation/nordic-cooperation/the-haga-cooperation/>

[NORD-10] On 16 March 2023 at Ramstein Air Base the air force commanders of Denmark, Finland, Norway and Sweden signed a Joint Declaration of Intent to link their air forces into a combined force of approximately 250 modern front-line combat aircraft, pursuing an integrated command structure for planning and executing air operations, a flexible and sustainable support system, joint air situational awareness, and joint training and exercises. Nordic nations move to link air forces into 250-strong aircraft fleet · Defense News · 2023-03-24 <https://www.defensenews.com/global/europe/2023/03/24/nordic-countries-move-toward-linking-their-air-forces-250-planes/>

[NORD-11] The Nordic Air Commanders' Intent established in March 2023 remains the framework for integrated Nordic air defence within NATO, with four operational lines of effort — integrated command, control and operational planning; flexible and resilient deployment; enhanced airspace surveillance cooperation; and expanded education, training and exercise collaboration — reaffirmed by the Nordic air chiefs meeting on Bornholm on 15 May 2025. Nordic air chiefs on Bornholm: Strengthening the defence of the Nordic region · Danish Defence (Forsvaret) · 2025-05-15 <https://www.forsvaret.dk/en/news/2025/nordic-air-chiefs-on-bornholm-strengthening-the-defense-of-the-nordic-region/>

[NORD-12] On 5 December 2025 NATO marked the realignment of Finland, Sweden and Denmark from Joint Force Command Brunssum to Joint Force Command Norfolk, whose area of responsibility then covered Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden and the United Kingdom in addition to the Atlantic; the Finnish Chief of Defence General Janne Jaakkola stated that 'Finland is and will always be responsible for our own security and defence' and that collaboration with JFC Brunssum continues. Finland, Sweden and Denmark to be transferred to Joint Force Command Norfolk · Finnish Defence Forces (Puolustusvoimat) · 2025-12-05 <https://puolustusvoimat.fi/en/-/finland-sweden-and-denmark-to-be-transferred-to-joint-force-command-norfolk>

[NORD-14] The Helsinki District Court dismissed the charges against the captain and two officers of the tanker Eagle S on 3 October 2025, ruling that the Finnish Criminal Code could not be applied because of restrictions arising from the United Nations Convention on the Law of the Sea; the Deputy Prosecutor General announced an appeal on 9 October 2025. The alleged incident on 25 December 2024 damaged the Estlink 2 interconnector and data cables in the Gulf of Finland. Prosecutor appeals judgement in the Eagle S case · Finnish Government (Valtioneuvosto) · 2025-10-09 <https://valtioneuvosto.fi/en/-/11121156/prosecutor-appeals-judgement-in-the-eagle-s-case>

[NORD-15] Nordic joint procurement failed repeatedly across two decades: the Nordic Standard Helicopter Project (1998–2001) collapsed as participants chose different models; Norway then Denmark withdrew from the Viking submarine project; the Swedish-Finnish AMOS mortar failed; and in December 2013 Norway withdrew from both the ARCHER artillery project and the joint MAN truck procurement within days. Finland (1992), Norway (2008) and Denmark (2016) all rejected Sweden's JAS Gripen. Dahl writes that 'the nonalignment of two of the Nordic countries... puts a severe limit to how far defence integration and cooperation can go'. Back to the Future: Nordefco's First Decade and Prospects for the Next · Scandinavian Journal of Military Studies, vol. 4(1), pp. 172–182, DOI 10.31374/sjms.85 (author: Ann-Sofie Dahl) · 2021 <https://sjms.nu/articles/10.31374/sjms.85>

[NORD-16] Karsten Friis warns that 'a de facto NATO border might emerge in the Baltic Sea between JFC Norfolk and JFC Brunssum', identifies five risks to Nordic defence cooperation including nations pursuing capability growth at 'national level' rather than integrated procurement, a possible Nordic 'beauty contest' toward the United States, 'overstretch' from simultaneous NATO integration processes, and divergent deterrence postures (Finland versus Norway's nuclear restrictions and flight corridors near Russia); he also notes that before NATO accession 'Finnish and Swedish forces were not guaranteed to be available in the case of war, so Norway and Denmark could not make themselves militarily dependent on them'. Reviving Nordic Security and Defense Cooperation · Carnegie Endowment for International Peace · 2024-10-02 <https://carnegieendowment.org/research/2024/10/nordic-baltic-defense-cooperation-nato?lang=en>

[NORD-18] FOI's 95-page study of Nordic operational defence cooperation identified five areas of collaboration — established contacts and secure communications, simplified access and alternative basing, exercise exchange, sharing of surveillance data, and joint operations with combined forces — and concluded that differing alliance affiliations set the limits on Nordic cooperation ('olika allianstillhörigheter [sätter] gränser för nordiskt samarbete'). Nordiskt operativt försvarssamarbete · Nuläge och framtida utvecklingsmöjligheter (FOI-R--4628--SE) — Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI); authors Johan Engvall, Eva Hagström Frisell, Madelene Lindström · 2018 <https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R%E2%80%934628%E2%80%93SE>

[NORD-19] The Nordic-Baltic Eight (NB8) comprises Denmark, Estonia, Finland, Iceland, Latvia, Lithuania, Norway and Sweden; formal cooperation dates from 1992 and the NB8 name was adopted on 30 August 2000. It is an informal format with no permanent structure, with an annually rotating coordinator (Denmark in 2025, Estonia from 1 January 2026). The Birkavs–Gade 'Wise Men' report, completed in August 2010, proposed 38 ways to deepen cooperation across foreign policy dialogue, civil and cyber security, defence, energy and NB8 branding. Nordic-Baltic Eight (NB8) · Ministry of Foreign Affairs of the Republic of Estonia (Välisministeerium) · 2026 <https://vm.ee/en/NB8>

Vård och masskadeutfall

[VARD-1] NATO's medical planning standard is the 10-1-2(+2) timeline: life-saving first response within 10 minutes of wounding, advanced resuscitation and pre-hospital emergency care within 1 hour, life/limb/function-preserving surgery no later than 2 hours, and further stabilising surgical/specialist care within 2 hours of tactical evacuation after damage control surgery; Role 4 (full spectrum, reconstructive surgery, prosthetics, rehabilitation) is a national responsibility normally provided by hospitals in the casualty's country of origin or at a regional hub. AJP-4.10 Allied Joint Doctrine for Medical Support, Edition C Version 1 (STANAG 2228) · NATO Standardization Office · 2019-09-11 <https://www.coemed.org/files/stanags/01_AJP/AJP-4.10_EDC_V1_E_2228.pdf>

[VARD-2] AJP-4.10 para 2.23 states that the quality of medical records has significant impact on quality of care and that in a multinational environment medical documentation 'requires common standards concerning language, key information and formats to be interoperable throughout the theatre of operations and in all national contingents'; para 2.24 adds that national legal requirements on protection and sharing of medical information must be adhered to and 'may differ between troop contributing nations'. AJP-4.10 Allied Joint Doctrine for Medical Support, Edition C Version 1, Chapter 2 (Medical Information Management) · NATO Standardization Office · 2019-09-11 <https://www.coemed.org/files/stanags/01_AJP/AJP-4.10_EDC_V1_E_2228.pdf>

[VARD-5] Exercise Casualty Move 2024 (CAMO 24), held in Sweden from 9 September 2024, involved more than 150 people from 16 countries in a scenario evacuating patients from northern Finland and the Baltics; the exercise revealed that 'de olika journalsystemen uppges inte matcha med varandra' (the different medical record systems do not match each other) and that military and civilian healthcare use different terms for injuries. Socialstyrelsen's preparedness chief Taha Alexandersson said that if thousands of patients need care during transport, transport quantity must increase. Brister kring sjuktransporter och kommunikation vid stor Natoövning · Läkartidningen · 2024-09-13 <https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2024/09/brister-kring-sjuktransporter-och-kommunikation-vid-stor-natoovning>

[VARD-6] CAMO 24 was Sweden's first host-nation exercise since joining NATO; Sweden acted as host and transit nation with international patient-flow coordination through a multinational medical coordination centre (MMCC/EMC) based in Sweden, with Socialstyrelsen coordinating between healthcare regions and liaising with military medical units. The exercise sought to test Sweden as a transit country with two hubs, a larger one in Mälardalen and a smaller one in northern Sweden. Sjukvården i fokus i svensk Natoövning · Socialstyrelsen · 2024-09 <https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/sjukvarden-i-fokus-i-svensk-natoovning/>

[VARD-9] Socialstyrelsen's dimensioning targets for civil defence healthcare planning set the civilian war injury panorama for adults 18+ as 26% head/neck, 18% thorax, 10% abdomen/back and 50% extremities (arms 32%, legs 18%), with about 5% of injured adults suffering burns and about 60% showing acute psychiatric reactions; 23% of the injured are children under 18, of whom about 12% suffer burns and about 47% acute psychiatric reactions. The military injury panorama is 20% head/neck, 10% thorax, 10% abdomen/back, 60% extremity, 10% other. The actual military casualty numbers (bilaga 4) are classified under 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). The report notes that neither WHO, NATO nor ICRC has published forward-looking models for civilian casualty estimation in open sources. Nyckeltal och dimensionerande målbilder för hälso- och sjukvårdens planering för civilt försvar · Slutredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 2023-12-8916 — Socialstyrelsen · 2023-12-20 <https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/3f81af9cc1fd4023812b1603921ce0e2/2023-12-8916.pdf>

[VARD-10] Försvarsberedningen's report estimates 20,000–30,000 dead and wounded civilians and soldiers if fighting occurred on Swedish territory over several weeks, and recommends designated beredskapssjukhus in each civilområde, notably on Gotland and in northern Norrland. Disaster medicine professor Andreas Wladis states Sweden would have to shut down very large parts of Swedish healthcare and that the country is 'absolut inte' prepared and will not be for years. Rapport: Beredskapssjukhus bör finnas i Norrland och på Gotland · Läkartidningen · 2024-02-15 <https://lakartidningen.se/nyheter/rapport-beredskapssjukhus-bor-finnas-i-norrland-och-pa-gotland/>

[VARD-12] Läkarförbundet's 2025 survey found that only about one third of Swedish doctors say their employer has concrete plans for how work should be conducted in an acute crisis or war situation; 17% both have such an employer and knew well what they were expected to do; and only 7% answered yes to all three questions — plans exist, they know their role, and they have taken part in crisis exercises. The report states that according to Socialstyrelsen's benchmark values there is an immediate need to increase the number of available hospital beds by 15% under normal conditions. Läkarförbundet granskar: Vårdens beredskap för kris eller krig · Sveriges läkarförbund · 2025-01 <https://slf.se/app/uploads/2025/01/lakarforbundet-granskar-varden-kris-och-krig-rappport-webb.pdf>

[VARD-14] Each of Sweden's two burn centres (Akademiska sjukhuset in Uppsala and Universitetssjukhuset in Linköping) can handle eight severely burned patients in a mass casualty incident; roughly 500 severely burned patients receive inpatient care annually at the two centres. An Akademiska R&D project mapped material, medicine and personnel needs from patient records and simulation systems 'dag för dag, timme för timme', finding that eight moderately-to-severely burned patients over the first two weeks require 17,000 examination gloves, 597 litres of Ringer-acetate and 5,546 intensive care nursing hours. Brännskadecentrum rustar för bättre beredskap · Akademiska sjukhuset / Region Uppsala (via TT) · 2024-08-15 <https://via.tt.se/pressmeddelande/3572657/brannskadecentrum-rustar-for-battre-beredskap?publisherId=3235843&lang=sv>

[VARD-15] Sweden's national alarm plan for severe burns routes 1–2 severely burned patients directly between the affected region and one of the two burn centres, and triggers national coordination at 3 or more; for events outside Sweden the alarm goes via Socialstyrelsen's TiB. The plan includes a triage decision table allocating care by expected survival against resource need across age bands and burned body surface area. Diarienummer RS 2016-108; valid from 2013-11-15, last revised 2022-02-09, with validity stated as expiring 2024-02-09. Nationell högspecialiserad vård av svåra brännskador · Larmplan och nationell samordning — Socialstyrelsen / Brännskadecentrum Region Uppsala och Region Östergötland · 2022-02-09 <https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/krisberedskap-rikssjukvard-av-brannskador-nationell-larmplan.pdf>

[VARD-16] Sweden has 26 blodverksamheter across six sjukvårdsregioner. Approved donors are held only in local registers at each blood establishment; there is no national register, and regions cannot see each other's registers, so a donor generally cannot give blood in another region without being assessed as new. The guest-donation system Samverkande Blodsystem (SBS) covers roughly half of Sweden's regions and, per Socialstyrelsen's environmental scanning, 'saknar teknisk kapacitet att göra flera anrop/förfrågningar samtidigt i den omfattning som skulle behövas vid krissituationer eller krig'. Regions currently telephone one another to ask about stocks when their own blood inventories run low. Nationellt register över blodgivare och plan för ökad kapacitet (regeringsuppdrag S2021/02921 delvis) · Socialstyrelsen · 2022 <https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/nationellt-register-over-blodgivare-och-plan-for-okad-kapacitet.pdf>

[VARD-17] Sweden had 195,081 active blood donors and 355,287 registered donors in 2023; Socialstyrelsen judges that the number needs to roughly double to about 400,000 active donors, equal to 5% of the population. Around one blood bag is used every minute in Sweden; about 50% goes to cancer and chronic disease treatment and about 10% to intensive care. 64% of the population say they are willing to donate but only 3% do. Socialstyrelsen: fördubbla antalet blodgivare · Socialstyrelsen · 2024-06-14 <https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/socialstyrelsen-fordubbla-antalet-blodgivare/>

[VARD-18] A Läkartidningen review by Wikman, Aspevall Diedrich, Norda, Bäckström, Wladis and Nimberger Hansson found Sweden has no national emergency plan for blood supply, that regional and local plans are limited, that only 17 of 26 blood establishments take part in disaster drills, and that hospital blood stocks correspond to 1–3 weeks of normal consumption. Reported transfusion demand per casualty was 1.3 red cell units in Israeli bombing attacks 2000–2005 (6.7 among moderately-to-severely injured), 4.8 units per patient in the Paris 2015 attacks and 3.7 units per patient in Nice 2016. Only six ambulance helicopters and one physician-staffed vehicle carried blood products prehospitally; France and Germany are the sole producers of lyophilised plasma. Blodförsörjning vid katastrofer – en nationell beredskap behövs · Läkartidningen (Klinik och vetenskap, temaartikel) · 2021-03-16 <https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2021/03/blodforsorjning-vid-katastrofer-en-nationell-beredskap-behovs>

[VARD-20] By 2022 Ukraine's national electronic healthcare system held 36 million registered patients, more than 1.6 billion electronic medical records and 400,000 active users. During the full-scale war the central database remained functional, but the peripheral medical information system vendor ecosystem collapsed: 'of the 40 MISs before the war, only four to six will probably survive', driven by destroyed infrastructure, financial losses and evacuation of IT specialists. The future of Ukrainian healthcare: the digital opportunity · Journal of Global Health (DOI 10.7189/jogh.15.03039) · 2025-10-03 <https://jogh.org/2025/jogh-15-03039>

[VARD-21] WHO has verified more than 3,000 attacks on health care in Ukraine over 1,534 days since the full-scale invasion, of which roughly 80% affected outpatient clinics, hospitals and other care settings and around 20% targeted ambulances and health vehicles, with nearly one third of transport attacks causing casualties. In 2026 to 8 May, 186 verified attacks caused 15 deaths and at least 81 injuries; deaths rose nearly fourfold and injuries almost doubled versus the same period in 2025. 3000 attacks on health care in Ukraine verified by WHO since full-scale invasion · World Health Organization Regional Office for Europe · 2026-05-08 <https://www.who.int/europe/news/item/08-05-2026-3000-attacks-on-health-care-in-ukraine-verified-by-who-since-full-scale-invasion>

[VARD-24] 1177 Journalen lets residents aged 16+ view visit notes, vaccinations, referrals, diagnoses, dental care, medicines and lab results; all Swedish regions display information from their systems, but each care provider independently decides what to display and when, so coverage varies. The service holds no centralised copy — it is 'ett fönster' into the providers' own systems, reading data directly from them. Journalen (1177) · Inera AB · 2025 <https://www.inera.se/tjanster/alla-tjanster-a-o/journalen/>

El, nät och telekom

[EL-1] The ENTSO-E Expert Panel's final report on the 28 April 2025 Iberian blackout, published 20 March 2026, concluded the blackout resulted from a combination of interacting factors: oscillations, gaps in voltage and reactive power control, differences in voltage regulation practices, rapid output reductions and generator disconnections in Spain, and uneven stabilisation capabilities, which led to fast voltage increases and cascading generation disconnections; the panel comprised 49 members including TSOs, Regional Coordination Centres, ACER and national regulators. ENTSO-E Publishes Expert Panel Final Report on 28 April 2025 Blackout in Spain and Portugal · ENTSO-E (European Network of Transmission System Operators for Electricity) · 2026-03-20 <https://www.entsoe.eu/news/2026/03/20/entso-e-publishes-expert-panel-final-report-on-28-april-2025-blackout-in-spain-and-portugal/>

[EL-2] The blackout of continental Spain and Portugal occurred on 28 April 2025 at 12:33 CEST and is described by ENTSO-E as 'the most severe blackout incident on the European power system in over 20 years, and the first ever of its kind'; a small area of southwest France near the Spanish border experienced brief disruption while the rest of Europe's system was unaffected. The Expert Panel's factual report was published 3 October 2025 and the final report 20 March 2026. 28 April 2025 Iberian Blackout · ENTSO-E · 2026-03-20 <https://www.entsoe.eu/publications/blackout/28-april-2025-iberian-blackout/>

[EL-3] Svenska kraftnät's Nätutvecklingsplan 2026–2035, published 15 December 2025, plans approximately 2,900 km of new transmission lines and approximately 40 new stations over ten years, plus reinvestment in over 1,100 km of lines and roughly half of its approximately 200 stations. Annual facility investment rises from 9 billion SEK in 2025 to 20 billion SEK per year in 2026 and 2027. Investment drivers: reinvestment in ageing infrastructure 45%, system strengthening for capacity and operational security 36%, connections for new production/consumption 14%, market integration 5%. The plan states requested electricity demand is more than twice today's peak load hour in Sweden. Nätutvecklingsplan 2026–2035 – en plan för Sveriges samhällsbyggnad · Svenska kraftnät · 2025-12-15 <https://www.svk.se/om-oss/rapporter-och-remissvar/natutvecklingsplan/>

[EL-4] Svenska kraftnät cancelled its procurement of the strategic reserve (effektreserv) for the winter 16 November 2025 – 15 March 2026, announced 7 October 2025, leaving Sweden without a strategic reserve. Up to 800 MW was sought; all three bids received, all from existing electricity production, exceeded the EU-mandated price cap. Svenska kraftnät's Malin Stridh stated the regulatory framework 'makes it in principle impossible to procure a strategic reserve'. Operations chief Pontus de Maré called the situation 'concerning', noting Svenska kraftnät could order manual load shedding (manuell förbrukningsfrånkoppling), a measure never previously used. Sverige står utan elreserv i vinter · Svenska kraftnät · 2025-10-07 <https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2025/sverige-star-utan-elreserv-i-vinter/>

[EL-5] Svenska kraftnät's final report to government (ärende Svk 2023/2801, dated 30 September 2024) sets transmission capacity targets in MW between Swedish bidding zones against maximum allocated NTC in 2021–2023. Verbatim table: SE1→SE2 3,300 MW (2021–23) → 3,300 (2030) → 3,300 (2035) → 3,700 (2040) → 4,000 (2045); SE2→SE1 3,300 → 3,300 → 5,500 → 6,500 → 7,500; SE2→SE3 7,300 → 8,100 → 9,600 → 10,500 → 10,500; SE3→SE2 7,300 → 7,300 → 7,300 → 7,300 → 7,300; SE3→SE4 5,600 → 6,200 → 6,200 → 6,200 → 6,200; SE4→SE3 2,800 → 2,800 → 3,300 → 3,500 → 3,600. Targets take into account the government's assessment of electricity need of at least 300 TWh in 2045. Mål för ökning av överföringskapaciteten mellan Sveriges elområden – Slutrapportering av regeringsuppdrag · Svenska kraftnät · 2024-09-30 <https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2024/uppdrag-att-satta-mal-for-okning-av-overforingskapacitet_slutrapport.pdf>

[EL-6] The Nordic TSOs (Energinet, Fingrid, Svenska kraftnät, Statnett), in 'Requirements for minimum inertia in the Nordic power system' dated 28 August 2025 by the Nordic Analysis Group, conclude there is no need to define a minimum inertia for the Nordic synchronous system for the coming two years. The reference incident is disconnection of the Oskarshamn 3 unit at maximum 1,450 MW; the instantaneous frequency minimum must not fall below 49.0 Hz. Design kinetic energy for FCR-D performance is 150 GWs; the stability level is 120 GWs; analyses show stability is challenged around 90 GWs. Nordic TSOs implemented real-time kinetic energy estimation in their SCADA/EMS in 2015 and forecast inertia a week ahead to size Fast Frequency Reserve. Requirements for Minimum Inertia in the Nordic Power System · Nordic Analysis Group / ENTSO-E (hosted by Fingrid) · 2025-08-28 <https://www.fingrid.fi/globalassets/dokumentit/fi/tiedotteet/2025---requirements-for-minimum-inertia-in-the-nordic-power-system.pdf>

[EL-7] Svenska kraftnät states that the most central prerequisite for ö-drift (islanding) is local electricity production capable of black start from a dead grid, and that production and consumption must be balanced completely and continuously throughout. It describes islanding as under development through preliminary studies and testing, states that full-scale islanding cannot be exercised 'sharply' ('Det går inte att öva ö-drift skarpt helt och hållet'), that its function cannot be guaranteed with one hundred percent certainty, that scope is local and regional islands within single communities or municipalities rather than nationwide, and that it requires very harsh prioritisation of who receives electricity and involves operating a weak grid which is complicated and risky. Om ö-drift · Svenska kraftnät · 2026 <https://www.svk.se/sakerhet-och-beredskap/elberedskap/om-odrift/>

[EL-8] On 17 March 2026 Svenska kraftnät announced a new strategic direction for Gotland's electricity supply: it will take responsibility for robust supply to the island by 2030, when a new main-grid connection consisting of two 220 kV cables becomes operational, expanding the transmission grid to include the island. Vattenfall operates the existing cables and one HVDC connection to the mainland, which Svenska kraftnät will not take over. Stated rationale: Gotland's strategically important role in Sweden's total defence, geographic isolation making its supply more vulnerable than other regions, and the changed security situation. Svenska kraftnät notes that more serious disturbances and heightened alert situations require additional robustness beyond the redundancy the new cables plus existing HVDC provide. Ny strategisk inriktning för elförsörjningen till Gotland · Svenska kraftnät (via TT) · 2026-03-17 <https://via.tt.se/pressmeddelande/4289066/ny-strategisk-inriktning-for-elforsorjningen-till-gotland>

[EL-9] The Aurora Line, a 400 kV interconnector over 380 km between the Messaure substation in Sweden and the Pyhänselkä substation in Finland, built by Svenska kraftnät and Fingrid Oyj, was officially commissioned on 12 November 2025, ahead of the initial schedule. It increases cross-border transmission capacity by up to 800 MW from Sweden to Finland and 900 MW in the opposite direction, and received over EUR 131 million in EU Connecting Europe Facility (CEF) funding. CEF Energy: the Aurora Line interconnector enters operation ahead of schedule · CINEA – European Climate, Infrastructure and Environment Executive Agency · 2026-02-20 <https://cinea.ec.europa.eu/news-events/news/cef-energy-aurora-line-interconnector-enters-operation-ahead-schedule-2026-02-20_en>

[EL-10] PTS registered 334 incident cases in 2025, of which 327 were finally assessed as reportable incidents. Of these, 28 cases were security incidents (säkerhetsincidenter) — of 31 initially registered, 28 were judged genuine. Root causes of the 28: 14 system errors and 8 third party. Five of the 28 affected societal functions. PTS reports continued low reporting of security incidents caused by power outages (strömavbrott). Outages arose where a redundant cable either did not work, was missing, or was placed so close to the ordinary cable that both were damaged. In December 2025 PTS fined Tele2 8.1 million SEK in sanction fees. Incident- och tillsynsrapport inom området säker kommunikation 2025 (PTS-ER-2026:10) · Post- och telestyrelsen (PTS) · 2026-04-08 <https://pts.se/contentassets/474ed0f35a9f4b499c87c46d69b62f34/slutlig_incident--och-tillsynsrapport-inom-omradet-saker-kommunikation-2025.pdf>

[EL-15] A ransomware attack on Swedish IT supplier Miljödata, detected Saturday 24 August 2025, affected approximately 200 of Sweden's 290 municipalities and 21 regions. Compromised data was employee-related HR information including medical certificates, rehabilitation plans, work-related injuries and sick-leave management records. Sweden's civil defence minister stated CERT-SE offered advice and support to the company and affected customers. Hundreds of Swedish municipalities impacted by suspected ransomware attack on IT supplier · The Record (Recorded Future News) · 2025-08-27 <https://therecord.media/sweden-municipalities-ransomware-software>

[EL-16] As of Q1 2025, the top five RAN vendors controlled 93% of RAN sales, while Open RAN challengers held a combined 7% market share, approximately $2.5 billion in annual revenues. Ericsson and Nokia together spend about $5 billion annually on R&D supporting their mobile network units. Ericsson holds over 50% market share in North America, potentially as high as 70% according to Dell'Oro analyst Stefan Pongratz. How Ericsson and Nokia vanquished the open RAN threat · Light Reading (Iain Morris, International Editor) · 2025-06-26 <https://www.lightreading.com/open-ran/how-ericsson-and-nokia-vanquished-the-open-ran-threat>

[EL-18] EASA Safety Information Bulletin 2022-02R4, issued 3 July 2026, addresses GNSS outages and alterations, distinguishing jamming (intentional radio frequency interference preventing signal reception) from spoofing (broadcasting counterfeit satellite signals causing incorrect position and navigation data). It identifies regions with notable increases in interference since February 2022: the Mediterranean, Black Sea, Middle East, Baltic Sea and Arctic. Flight Information Regions specifically named include ESAA (Sweden), EFIN (Helsinki), EETT (Tallinn), EVRR (Riga) and EYVL (Vilnius). EASA publishes 7-day and 30-day FIR impact rankings based on ADS-B data. Global Navigation Satellite System outages and alterations (SIB 2022-02R4) · EASA – European Union Aviation Safety Agency · 2026-07-03 <https://www.easa.europa.eu/en/domains/air-operations/global-navigation-satellite-system-outages-and-alterations>

Livsmedel och insatsvaror

[MAT-1] Swedish agriculture, aquaculture and fisheries produced 3,530 kcal per person per day on average 2013–2023 (net of waste in all stages up to consumer), enough to theoretically feed about 14 million people in an average year; Skåne and Västra Götaland together accounted for 52% of total food production in 2023 and Götaland for about 78% of produced calories. Livsmedelsförsörjningen i siffror – Nyckeltal och indikatorer (NIL 2025) · Livsmedelsverket & Jordbruksverket · 2025 <https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2025/2025---livsmedelsforsorjningen-i-siffror.pdf>

[MAT-2] Sweden has no domestic mineral fertiliser production at all. Of nutrients used in 2021, 87% of nitrogen (203,000 t N), 46% of phosphorus (31,000 t P) and 24% of potassium (122,000 t K) came via foreign trade. 1.2 million tonnes of mineral fertiliser product was imported in 2024, with Germany and Finland supplying 62%. Belarus and Russia averaged ~22% of imported volume 2014–2021 and near zero 2022–2024, while the EU as a whole still imported 3.9 million tonnes from Russia in 2023 (~24% of EU fertiliser imports). Livsmedelsförsörjningen i siffror (NIL 2025), section 3.5.2.3 Gödning · Livsmedelsverket & Jordbruksverket · 2025 <https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2025/2025---livsmedelsforsorjningen-i-siffror.pdf>

[MAT-3] Seed dependency is highly crop-specific: of seed used in Sweden in 2021, 3% of cereal seed (180,000 t) was imported, but 70% of oilseed seed (613 t), 97% of sugar-beet seed (87 t) and 18% of ley-grass seed (82 t) came via foreign trade. Plant protection products are 100% imported with no production in Sweden — 1,766 t herbicides, 209 t fungicides and 34 t insecticides used in 2021. Livsmedelsförsörjningen i siffror (NIL 2025), sections 3.5.2.2 Utsäde and 3.5.2.4 Växtskyddsmedel · Livsmedelsverket & Jordbruksverket · 2025 <https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2025/2025---livsmedelsforsorjningen-i-siffror.pdf>

[MAT-4] 91% of fuels used in Sweden came via foreign trade in 2024, with domestic biofuel production of 22 TWh (partly from imported feedstock). Sweden is obliged under the IEA International Energy Program agreement and EU directive 2009/119/EC to hold emergency stocks equal to 90 days of net fuel imports. 70% of the 675,000 t of protein feed used in 2021 was imported, versus only 2% of the 2,300,000 t of feed grain. Livsmedelsförsörjningen i siffror (NIL 2025), sections 3.5.1.1 Drivmedel and 3.5.2.1 Foder · Livsmedelsverket & Jordbruksverket · 2025 <https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2025/2025---livsmedelsforsorjningen-i-siffror.pdf>

[MAT-5] Swedish state food preparedness stockpiling ceased entirely at the turn of the year 2001. The 1987 and 1990 decisions had dimensioned stocks for four weeks of isolation plus five months of vegetable raw materials for industry, at an operating cost of about SEK 175 million per year in the early 1990s (about SEK 315 million in 2023 prices). The wind-down of food and food raw materials concluded in 2001 and generated total revenue of about SEK 1.1 billion. Post-war stockpiles had been dimensioned for a one-year blockade with imports cut to 25–30% of normal, equal to roughly two months of consumption measured in calories. Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8), chapter 8.2 · Statens offentliga utredningar / Regeringskansliet · 2024-02 <https://www.regeringen.se/contentassets/fc08dfb51d014b3996b719005beb146f/livsmedelsberedskap-for-en-ny-tid-sou-20248.pdf>

[MAT-6] As of the 2024 inquiry, Sweden had no preparedness stockholding whatsoever: "Beredskapslagringen var tidigare omfattande i Sverige. Även om det finns en viss lagringskapacitet i det svenska livsmedelssystemet i dag, så är det främst omsättningslager inom företagens verksamhet. Lagerhållning för beredskapsändamål saknas helt." Swedish total defence planning is dimensioned to handle a security crisis for at least three months. The inquiry also warns that stockpiling "kan minska motivationen att vidta alternativa åtgärder och kan därmed bidra till att försena mer långsiktiga lösningar." Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8), chapters 8.1–8.3 · Statens offentliga utredningar / Regeringskansliet · 2024-02 <https://www.regeringen.se/contentassets/fc08dfb51d014b3996b719005beb146f/livsmedelsberedskap-for-en-ny-tid-sou-20248.pdf>

[MAT-7] Finland's state security stockpiles hold grain for human consumption equal to six months of average consumption, expanded during 2022 by a further 2.5 months, plus certified seed, protein crops and other goods needed to sustain primary production. Finland's protective stockpile system covers 174 listed products under contracts between the state and companies. Switzerland's mandatory stocks are dimensioned for 3–4 months of normal consumption at a total cost of about CHF 13 per person per year, of which food is about 40% of stock value — roughly CHF 5, or about SEK 60, per person per year. Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8), chapters 8.5.2–8.5.3 · Statens offentliga utredningar / Regeringskansliet · 2024-02 <https://www.regeringen.se/contentassets/fc08dfb51d014b3996b719005beb146f/livsmedelsberedskap-for-en-ny-tid-sou-20248.pdf>

[MAT-8] The four northernmost counties (Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten) have essentially no cultivation of grain for food purposes, no grain storage capacity intended for food-grade grain, and no grain mills at all; the grain grown there is used exclusively for feed. Jordbruksverket proposes prioritising these counties for grain preparedness stockpiling and states mobile mills must be secured there. A December 2024 market survey found most interested companies could not rotate such stocks, with one willing to invest. Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen 2024 – Redovisning av regeringsuppdrag · Livsmedelsverket (beredskapssektorn livsmedel) · 2025 <https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2025/uppbyggnad-av-livsmedelsberedskapen-2024.pdf>

[MAT-9] Finland's National Emergency Supply Agency maintains emergency grain stockpiles of at least six months of regular human consumption per the Government Decision on the Objectives of Security of Supply, and in December 2022 launched procurement of Finnish-grown oats, wheat and barley equal to approximately 2.5 months of average consumption, bringing the total to approximately 8.5 months. In spring 2022 Finland released about 8,500 tonnes of spring grains from the stockpiles. National Emergency Supply Agency boosting Finland's emergency grain stockpiles · Huoltovarmuuskeskus (National Emergency Supply Agency, Finland) · 2022-12-15 <https://www.huoltovarmuuskeskus.fi/en/a/national-emergency-supply-agency-boosting-finlands-emergency-grain-stockpiles>

[MAT-10] The Finnish National Emergency Supply Fund has a balance of approximately EUR 2 billion, most of it tied up in emergency stockpiles, and may borrow up to EUR 600 million. Its revenue comes from the strategic stockpile fee, mainly collected from electricity consumption, estimated at approximately EUR 66 million in 2026 and rising to approximately EUR 92 million in 2027 under the new Act, which entered into force on 1 April 2026. Funding – National Emergency Supply Agency · Huoltovarmuuskeskus (National Emergency Supply Agency, Finland) · 2026 <https://www.huoltovarmuuskeskus.fi/en/organisation/funding>

[MAT-11] In a normal year Swedish food production corresponds to about 150–200 percent of the population's caloric energy needs and 200–250 percent of protein needs. The report stresses that production statistics alone miss the decisive factors: "Infrastructure, energy supply, access to agricultural inputs, storage, and logistics can all play decisive roles in a crisis." Swedish production of fruit and vegetables is significantly below recommended intakes. Sweden produces enough calories and protein for self-sufficiency, new report finds (report "Räcker maten?", PLATE) · Stockholm Resilience Centre / PLATE, Stockholm University & SLU · 2026-03-26 <https://www.stockholmresilience.org/research/research-stories/2026-03-26-sweden-produces-enough-calories-and-protein-for-self-sufficiency-new-report-finds.html>

[MAT-12] The commonly cited Swedish self-sufficiency figure of about 50 percent refers to the total retail value of foodstuffs originating from Sweden, not to production capacity. The authors argue it "does not say anything about how much food is produced in Sweden and could be used to provision the population during a crisis." When LRF recalculated for 2021 using energy content instead of value, the import share was a few percentage points lower. Sveriges försörjningsförmåga – Vad innebär 50 procent? · Mistra Food Futures (Karlsson, Karlsson Potter, Röös, Einarsson) · 2025 <https://mistrafoodfutures.se/bloggar/sveriges-forsorjningsformaga-vad-innebar-50-procent/>

[MAT-13] The parliamentary follow-up identifies fuel shortage as the foremost vulnerability: agricultural machinery "drivs nästan uteslutande med diesel, och om lantbrukaren inte har tillgång till drivmedel stannar produktionen." Product-level self-sufficiency for 2019 included grains above 100% (but 80% in the drought year 2018), eggs about 100%, carrots 92%, cucumbers 46% and tomatoes 17%. It records that state stockpiles of food, raw materials and other products were dismantled in the early 2000s. Lantbrukets sårbarhet – en uppföljning (Rapport från riksdagen 2020/21:RFR7) · Sveriges riksdag, Miljö- och jordbruksutskottet · 2021 <https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/lantbrukets-sarbarhet---en-uppfoljning_H80WRFR7/html/>

[MAT-14] Interview-based research with Swedish farmers concludes that "den låga självförsörjningsgraden av insatsmedel till jordbruket är alltså ett större problem än den låga självförsörjningsgraden av livsmedel." Farmers estimate production would fall roughly by half without diesel; in a first crisis year they could reduce tillage and still get a decent harvest, but subsequent years would yield very little as accumulated soil nutrients from previous fertilisation are exhausted. None of the participating farms were fully self-sufficient. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens (MSB1223) · MSB / Sveriges lantbruksuniversitet (Camilla Eriksson) · 2018-05 <https://rib.msb.se/filer/pdf/28493.pdf>

[MAT-15] A meta-analysis of 13 publications covering 22 European locations and 267 observation records found alley cropping cereal yields at 96% of sole-crop yield at tree planting, declining 2.6% per year over the first 21 years of the tree stand, giving a mean relative yield of 71%; Spanish/Portuguese dehesa systems by contrast yielded 102 ± 4.1%. An increase of 100 trees per hectare was associated with a 20% decrease in relative yield. No significant difference was found between northern and southern European alley cropping. Crop Yields in European Agroforestry Systems: A Meta-Analysis · Frontiers in Sustainable Food Systems (Ivezić, Yu, van der Werf) · 2021 <https://doi.org/10.3389/fsufs.2021.606631>

[MAT-16] A Bayesian meta-analysis of 195 paired soil-organic-carbon and crop-yield observations from 40 studies across 10 temperate oceanic countries found SOC increases from no tillage (0.06 g C/100 g), reduced tillage (0.09 g C/100 g) and ley-arable rotations (0.05 g C/100 g per ley year), but no significant crop yield effect from any practice and no SOC effect from cover crops. The authors conclude the results "do not verify the claim that RA practices can simultaneously increase SOC and crop yield in temperate oceanic regions." Temperate Regenerative Agriculture practices increase soil carbon but not crop yield · a meta-analysis — Environmental Research Letters (Jordon, Willis, Bürkner, Haddaway, Smith, Petrokofsky) · 2022 <https://doi.org/10.1088/1748-9326/ac8609>

[MAT-17] The Swedish vegetation period, defined as the part of the year when daily mean temperature exceeds +5°C, has lengthened by nearly 30 days on average since the beginning of the 1900s, with the change more pronounced in spring than autumn. Duration ranges from nearly eight months in south-western Skåne to about three months at the highest mountain stations. The page carries no explicit publication date. Vegetationsperiod (Kunskapsbanken) · SMHI · 2025 <https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/fenologi/vegetationsperiod>

[MAT-18] CIBUSmod 25.09 is an open-source spatially disaggregated biophysical agri-food systems model with Sweden as case study. Baseline (2016–2020) estimates 145,000 tonnes of mineral nitrogen fertiliser applied; a 2050 sustainability scenario reduces this to 106,000 tonnes with organic cropland at 50% nationally (17–68% regionally). Currently 24% of organic-farm nitrogen originates from conventional animal manure, declining to 14% under the scenario. CIBUSmod 25.09: a spatially disaggregated biophysical agri-food systems model for studying national-level demand- and production-side intervention scenarios · Geoscientific Model Development, 18, 8589–8611 (Karlsson, Karlsson-Potter, Lagnelöv, Ericsson, Einarsson, Hansson) · 2025 <https://doi.org/10.5194/gmd-18-8589-2025>

[MAT-19] Livsmedelsstrategin 2.0 was presented on 21 March 2025 with three focus areas — increased robustness in the food chain, export promotion, and Swedish quality and gastronomy. The press release specifies no quantified targets, instead assigning Jordbruksverket to concretise monitoring and goal formulation for food production, and does not use the words "självförsörjning" or "beredskap". Uppdaterad strategi för ökad svensk livsmedelsproduktion – Livsmedelsstrategin 2.0 · Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) · 2025-03-21 <https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/03/uppdaterad-strategi-for-okad-svensk-livsmedelsproduktion--livsmedelsstrategin-2.0>

[MAT-20] No Swedish national survey data on precision agriculture adoption was located. The widely circulated figure that precision technology covers 81% of area in 2024 (up from 78% in 2023) is Danish, not Swedish; barriers cited in the Danish survey were cost (46%), lack of knowledge (25%) and technical difficulty (10%). Farms using precision technology averaged 171 hectares and those using harvest sensors 278 hectares. The article explicitly notes a comparable Swedish study would be valuable — i.e. it does not exist. Precisionslantbruk på 81 procent av arealen · Lantbruksnytt · 2025 <https://lantbruksnytt.se/precisionslantbruk-pa-81-procent-av-arealen/>

Digitala tvillingar och nationella program

[TVILL-2] ISO 23247-1:2021 'Automation systems and integration — Digital twin framework for manufacturing — Part 1: Overview and general principles' was published in 2021; Parts 2–4 (reference architecture, digital representation of manufacturing elements, information exchange) were published the same year, and Part 5 (digital thread) is dated 2026. ISO 23247-1:2021 · Digital twin framework for manufacturing, Part 1 — ISO (TC 184/SC 4) · 2021 <https://cdn.standards.iteh.ai/samples/75066/ec0a1c59176e488887873acda6b7ecd9/ISO-23247-1-2021.pdf> Förbehåll: probable

[TVILL-3] IEC 63278-1:2023 'Asset Administration Shell for industrial applications — Part 1: Asset Administration Shell structure', Edition 1.0, dated 2023-12, defines the standardised digital representation of an industrial asset enabling trusted information exchange between software applications. IEC 63278-1:2023 · Asset Administration Shell for industrial applications — IEC · 2023-12 <https://webstore.iec.ch/en/publication/65628> Förbehåll: probable

[TVILL-5] The UK National Digital Twin Programme was launched by HM Treasury in July 2018 and run by the Centre for Digital Built Britain, a partnership between the University of Cambridge and the Department for Business, Energy and Industrial Strategy; CDBB 'completed its five-year mission and closed its doors at the end of September 2022', with the Digital Twin Hub transferring to Connected Places Catapult from 1 April 2022. National Digital Twin Programme · what we did — Centre for Digital Built Britain, University of Cambridge · 2022-09 <https://www.cdbb.cam.ac.uk/what-we-did/national-digital-twin-programme>

[TVILL-7] Destination Earth has received over EUR 300 million from the Digital Europe Programme; the initiative started in 2021, its first phase completed in June 2024 delivering the core service platform, the data lake, the Digital Twin Engine and the first two digital twins, with expansion planned by 2027. DIGITAL success stories · DestinE: Building a digital twin of the Earth — European Commission, DG CNECT · 2024 <https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/factpages/digital-success-stories-destine-building-digital-twin-earth>

[TVILL-8] The European Commission confirmed the third phase of Destination Earth on 1 February 2026; phase three runs from June 2026 to June 2028, with ECMWF, ESA and EUMETSAT operating and evolving the Climate Change Adaptation and Weather-Induced Extremes digital twins and the Digital Twin Engine on EuroHPC supercomputers, in partnership with over 100 organisations. Third phase of Destination Earth confirmed · ECMWF · 2026-02 <https://www.ecmwf.int/en/about/media-centre/news/2026/third-phase-destination-earth-confirmed>

[TVILL-9] Dassault Systèmes and Singapore's National Research Foundation announced the Virtual Singapore platform on 16 June 2015, built on the 3DEXPERIENCity platform, with completion 'expected by 2018'. Dassault Systèmes and National Research Foundation Collaborate to Develop the Virtual Singapore Platform · Dassault Systèmes · 2015-06-16 <https://www.3ds.com/newsroom/press-releases/dassault-systemes-and-national-research-foundation-collaborate-develop-virtual-singapore-platform>

[TVILL-10] Estonia's data embassy in Luxembourg holds critical state databases and information systems, is at Tier 4 security level, is 'fully under the control of Estonia', uses KSI blockchain integrity technology, and is capable of providing 'data backups, but also operating the most critical services'; the concept began in 2015 and the agreement was signed in 2017. Data Embassy · e-Estonia (Enterprise Estonia) · 2017 <https://e-estonia.com/solutions/e-governance/data-embassy/>

[TVILL-11] On 20 June 2017 Estonian Prime Minister Jüri Ratas and Luxembourg Prime Minister Xavier Bettel signed the agreement establishing the world's first data embassy, described by Ratas as 'fundamentally a double guarantee to our data and services', with operations beginning at the start of 2018. Estonia to establish the world's first data embassy in Luxembourg · Government of the Republic of Estonia (valitsus.ee) · 2017-06-20 <https://www.valitsus.ee/en/news/estonia-establish-worlds-first-data-embassy-luxembourg>

[TVILL-12] Gaia-X is characterised as a failure by named participants: former CEO Francesco Bonfiglio said it was 'too ambitious', trying to be 'all things to all people'; Nextcloud's Frank Karlitschek called it a 'paper monster' in 2024; Scaleway withdrew in November 2021 citing bureaucracy; day-one member Agdatahub was liquidated after EUR 4.8 million in funding; and European cloud market share fell by three quarters in three years. Gaia-X · Chronicle of a Failure Foretold — EuroStack Directory Project (Stefane Fermigier) · 2025-02-04 <https://euro-stack.com/blog/2025/2/gaia-x-failure>

[TVILL-13] Riksrevisionen's report RiR 2025:8, published 29 April 2025, examined 1,094 strategic digitalisation projects at 136 Swedish state agencies over 2013–2024 with a combined budget of about SEK 40 billion; roughly half were marked by major delays and cost overruns, about 5 percent (31 projects) were discontinued without delivering results at a cost of SEK 1.6 billion, and at least 120 of 722 completed projects did not fully meet their goals. Stora kostnadsökningar och förseningar i statliga it-projekt (RiR 2025:8) · Riksrevisionen · 2025-04-29 <https://www.riksrevisionen.se/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/2025-04-29-stora-kostnadsokningar-och-forseningar-i-statliga-it-projekt.html>

[TVILL-16] The Formas-financed Nationella samordningshubben för Digitala tvillingar (NHDT) has published a vision and roadmap for digital twins in the Swedish built-environment sector with milestones at 2030 (foundation of Sweden's digital twin infrastructure laid), 2035 (full-scale implementation in many municipalities), 2040 (complete technical and organisational realisation) and 2045 (a national ecosystem approach established), involving municipalities, Boverket, Lantmäteriet, Trafikverket, SKR and industry. Vision och färdplan från NHDT · NHDT / DigiVis · 2025 <https://digivis.se/vision-och-fardplan-fran-nhdt/>

[TVILL-17] Stefano Moroni argues in Computational Urban Science (2025, DOI 10.1007/s43762-025-00174-0) that the limits of city-scale digital twins are structural, not contingent: 'Complex urban systems are unpredictable in detail, not because we lack certain data, but because of their intrinsic nature', dispersed knowledge 'cannot be collected and re-unified because, as a coherent and integrated whole, it does not and cannot exist anywhere', and digital twins can therefore only yield pattern predictions for a whole city. Insurmountable limitations of city-scale digital twins? On urban knowledge and planning · Computational Urban Science (Springer Nature) · 2025 <https://link.springer.com/article/10.1007/s43762-025-00174-0>

[TVILL-18] NIST Interagency Report 8356, 'Security and Trust Considerations for Digital Twin Technology' by Voas, Mell, Laplante and Piroumian, was published 14 February 2025 and examines both traditional and novel cybersecurity challenges presented by digital twin technology alongside trust considerations. NIST IR 8356: Security and Trust Considerations for Digital Twin Technology · NIST (U.S. Department of Commerce) · 2025-02-14 <https://www.nist.gov/publications/security-and-trust-considerations-digital-twin-technology-digital-twin-technology>

Kvant och kryptografi

[KVANT-1] NIST published FIPS 203 (ML-KEM), FIPS 204 (ML-DSA) and FIPS 205 (SLH-DSA) on 13 August 2024; HQC was selected as a backup key-encapsulation mechanism on 11 March 2025; FALCON/FN-DSA is still only 'in development' as FIPS 206 with no publication date announced as of August 2026. Post-Quantum Cryptography Standardization · NIST Computer Security Resource Center (CSRC) · 2025-03-11 <https://csrc.nist.gov/projects/post-quantum-cryptography/post-quantum-cryptography-standardization>

[KVANT-2] The EU PQC Workstream's 'A Coordinated Implementation Roadmap for the Transition to Post-Quantum Cryptography, Part 1', Version 1.1 dated 11.06.2025, recommends that all Member States initiate a national PQC transition strategy by end of 2026, transition high-risk use cases 'no later than the end of 2030', and complete the transition 'for as many systems as practically feasible' by 2035; it recommends standardised hybrid solutions and never once mentions QKD. A Coordinated Implementation Roadmap for the Transition to Post-Quantum Cryptography, Part 1, Version 1.1 · NIS Cooperation Group / EU PQC Workstream (European Commission) · 2025-06-11 <https://securitydelta.nl/media/com_hsd/report/750/document/Roadmap-on-postquantum-cryptography-PzBJxNUYyeuEdVUacWL696DofZQ-117507.pdf>

[KVANT-4] The UK NCSC states 'The NCSC will not support the use of QKD for government or military applications', notes that 'QKD does not provide authentication, nor do any other quantum techniques', that 'PQC is the best mitigation to the threat to cryptography from quantum computers', and that QKD use 'should not constitute evidence towards assessments of security of data-in-transit under the NCSC's Cyber Assessment Framework'. Quantum security technologies (whitepaper) · UK National Cyber Security Centre (NCSC) · 2025-08-05 <https://www.ncsc.gov.uk/whitepaper/quantum-security-technologies>

[KVANT-8] Sweden's Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC, part of FRA) states in its 2026 national recommendations that the transition to quantum-safe cryptography 'behöver vara klar till slutet av 2035 och i vissa känsliga fall redan till slutet av 2030'; that 'Kvantdatorer bedöms att inom tio till tjugo år ha kapacitet att bryta delar av den kryptografi som i dag är allmänt förekommande'; recommends ML-KEM, ML-DSA, SLH-DSA, LMS and XMSS while deprecating ECDH, RSA, ECDSA and EdDSA; and states that most organisations should follow the recommended plan rather than attempt their own analysis of quantum computer development. QKD is not mentioned anywhere in the 16-page guidance. Nationella rekommendationer för övergången till kvantsäker kryptografi 2026 · Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) vid FRA, Sweden · 2026 <https://www.ncsc.se/siteassets/publikationer/nationella-rekommendationer-for-overgangen-till-kvantsaker-kryptografi-2026_tga.pdf>

[KVANT-9] Sweden's NCSC one-page recommendation dated 2025-05-15 states that in most situations the transition must be complete by end of 2035, but 'I situationer där kryptering är essentiell för att inte röja information på tio år eller längre' it must be complete by end of 2030, and that only standardised algorithms in large-scale international use may be used, naming FIPS 203, 204 and 205. Rekommendationer för övergången till kvantsäker kryptografi · Tidpunkter — Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC), Sweden · 2025-05-15 <https://www.ncsc.se/siteassets/publikationer/rekommendationer-for-overgangen-till-kvantsaker-kryptografi.pdf>

[KVANT-10] The Quantum Threat Timeline Report 2025 (published 9 March 2026), based on a survey of 26 experts, places the averaged probability of a cryptographically relevant quantum computer within 10 years at 28-49% and within 15 years at 51-70%; 92% of respondents put the 20-year probability at 50% or above. Quantum Threat Timeline Report 2025 · Global Risk Institute / evolutionQ (Michele Mosca, Marco Piani) · 2026-03-09 <https://globalriskinstitute.org/publication/quantum-threat-timeline-report-2025b/>

[KVANT-14] Vinnova records the NQCIS project (National Quantum Communication Infrastructure in Sweden), coordinated by KTH at AlbaNova, as running January 2023 to October 2026 with SEK 30,000,000 in Vinnova funding, with partners including Stockholm University, Chalmers, Linköping University, Ericsson AB, Quantum Scopes AB and quCertify AB, integrating Swedish infrastructure into EuroQCI. National Quantum Communication Infrastructure in Sweden (NQCIS) · Vinnova · 2023-01 <https://www.vinnova.se/en/p/national-quantum-communication-infrastructure-in-sweden/>

[KVANT-15] CSIS analysts (Matisek, Schweiker, Bazilian, 9 October 2025) assess quantum sensing as 'fragile but advancing quickly' with a 'gap between promise and practice': systems 'drift without constant recalibration', 'malfunction when exposed to the motion, temperature swings, and background noise of real-world military operations', magnetometers 'throw spurious tracks near power systems', gravimeters 'lose stability in turbulence', and 'size, weight, power, and cost constraints add another layer of difficulty, as few systems can meet the rugged demands of combat'. Quantum Sensing and the Future of Warfare: Five Essential Reforms to Stay Competitive · Center for Strategic and International Studies (CSIS) · 2025-10-09 <https://www.csis.org/analysis/quantum-sensing-and-future-warfare-five-essential-reforms-stay-competitive>

[KVANT-16] A June 2026 field validation of a wearable free-induction-decay optically pumped magnetometer for GNSS-independent positioning achieved a Beckmann-distributed radial positioning error of 2.24 m over a walking route exceeding 500 m and lasting approximately 360 seconds. Field validation of GNSS-independent positioning enhancement using a wearable ultra-stable quantum magnetometer · arXiv:2606.24612 (University of Strathclyde group) · 2026-06-23 <https://arxiv.org/abs/2606.24612>

[KVANT-17] Cloudflare reported on 27 February 2026 that over 60% of human-generated TLS traffic to its network used post-quantum (hybrid ML-KEM) key agreement in February 2026, while only approximately 10% of origin servers could benefit from post-quantum-preferred key agreement — a 10x increase from under 1% at the start of 2025. Bringing more transparency to post-quantum usage, encrypted messaging, and routing security · Cloudflare · 2026-02-27 <https://blog.cloudflare.com/radar-origin-pq-key-transparency-aspa/>

[KVANT-18] NATO's Quantum Technologies Strategy, approved by Foreign Ministers on 28 November 2023 with a summary released 16-17 January 2024, commits the Alliance to supporting 'the development and implementation of post-quantum cryptography and quantum key distribution', and identifies quantum sensors for 'space-based data collection and positioning, navigation and timing capabilities without relying on Global Navigation Satellite Systems'; it sets no completion dates. Summary of NATO's Quantum Technologies Strategy · NATO · 2024-01-16 <https://www.nato.int/cps/en/natohq/official_texts_221777.htm>

[KVANT-19] Renner and Wolf (ETH Zürich, arXiv:2307.15116, submitted 27 July 2023) reply to the NSA's published objections to QKD and argue 'that some of the points raised are unjustified, whereas others are problematic now but can be expected to be resolved in the foreseeable future'. The debate over QKD: A rebuttal to the NSA's objections · arXiv (Renato Renner, Ramona Wolf, ETH Zürich) · 2023-07-27 <https://arxiv.org/abs/2307.15116>

Lärdomar från Ukraina

[UKR-1] Ukraine's Law No. 2075-IX 'On Cloud Services' was adopted 17 February 2022 — one week before the invasion — signed 15 March 2022 and entered force 16 September 2022; Cabinet of Ministers Resolution No. 263 of 12 March 2022 permitted public authorities to place public information resources, public e-registers and their encrypted reserve copies on cloud resources or data centres outside Ukraine during martial law. Cloud technologies and data centres: new regulation in Ukraine · Sayenko Kharenko (Ukrainian law firm) · 2022 <https://sk.ua/cloud-technologies-and-data-centres-new-regulation-in-ukraine/>

[UKR-2] AWS migrated over 10 petabytes of data from 42 Ukrainian government authorities, 24 universities and dozens of private companies; AWS Snowball devices reached Kraków on 26 February 2022 and Ukrainian destinations by that Sunday; PrivatBank moved 4 petabytes from 3,500 servers in under 45 days. Before the crisis Ukrainian law required certain government and private-sector data to be stored on servers physically inside Ukraine. Safeguarding Ukraine's data to preserve its present and build its future · Amazon (AWS) · 2022 <https://www.aboutamazon.com/news/aws/safeguarding-ukraines-data-to-preserve-its-present-and-build-its-future>

[UKR-5] Trembita, Ukraine's interoperability layer, launched in 2019 and by June 2025 connected 150+ government registries and had processed over 14 billion data exchanges; Diia (launched 2020) had 22 million users (60% of the population) as of April 2025 and 140+ services; Ukraine rose on the UN e-Government Development Index from 30th (2022) to 16th (2024). Ukraine is digital by design: Resilience and trust, embedded in governance · e-Governance Academy (eGA), Estonia · 2025-07-02 <https://ega.ee/ukraine-digital-by-design/>

[UKR-6] A GRU-attributed cyberattack on Ukraine's state registries was formally announced 19 December 2024; citizens had already been unable to sell cars, file legal claims or register marriages from early December, and the Justice Ministry only stated registries were operational again on 20 January 2025. Cybersecurity specialist Karla Wagner said 'Centralization and single points of failure are a well-known anti-pattern', and former SBU officer Mykyta Knysh described the infrastructure as 'overly centralized' following 'the old Soviet model'. Massive Russian hack on government database shows cracks in Ukraine's warp-speed digitalization drive · The Kyiv Independent · 2025-01-20 <https://kyivindependent.com/massive-russian-hack-on-government-database-shows-cracks-in-ukraines-warp-speed-digitalization-drive/>

[UKR-7] Russian hackers breached Kyivstar, Ukraine's largest telecom operator, in May 2023, held full access from November 2023, and executed a destructive attack on 12 December 2023 that in SBU cybersecurity chief Illia Vitiuk's words 'wiped almost everything' and 'completely destroyed the core of a telecoms operator'; Solntsepek, linked to GRU unit Sandworm, claimed responsibility on 13 December. Entry was via a compromised employee account. SBU cybersecurity chief: Hackers had access to Kyivstar months before December attack · The Kyiv Independent (reporting Reuters interview) · 2024-01-04 <https://kyivindependent.com/reuters-sbu-cybersecurity-chief-says-russian-hackers-had-access-to-kyivstar-for-months-before-december-attack/>

[UKR-8] Ukraine's pre-war dispatchable generation capacity was 38 GW; 19 GW was lost to occupation, destruction or damage in the first year of war, falling to 12 GW after the spring 2024 attacks, with 3 GW restored for winter 2024/25 and 17.6 GW anticipated available entering October 2025. Between March and September 2025 the power sector suffered over 3,100 disruptions due to Russian aggression; the 7–8 September 2025 attack was the largest-ever air attack on Ukraine, and on 10 October 2025 an attack left 800,000 residents without power. Ukraine imported 4,436 GWh of electricity in 2024. Ukraine's Energy Security: A pre-winter assessment · International Energy Agency (IEA) · 2025 <https://www.iea.org/reports/ukraines-energy-security/a-pre-winter-assessment>

[UKR-9] High-voltage transformers and autotransformers at 330–750 kV have production cycles of 12–18 months, extending to several years for orders not secured in advance; more than 150 large autotransformers were ordered with approximately USD 1.5 billion in public and international financing; by February 2026 the EU had offered more than 11,200 generators and more than 7,200 transformers; more than 9 GW was damaged between October 2025 and early April 2026, of which more than 4 GW was restored, against a severe winter peak demand of approximately 18 GW. Approval and tendering delays run six to eight months. Repairing under fire · recovery chain constraints on Ukraine's energy resilience — Danish Institute for International Studies (DIIS) · 2026 <https://www.diis.dk/en/research/repairing-fire-recovery-chain-constraints-on-ukraines-energy-resilience>

[UKR-10] Ukraine had 56.1 GW of installed capacity before February 2022 and lost approximately 27 GW to occupation, destruction and damage; rebuilding to EU standards is costed at USD 67.8 billion. Decentralised units of 5–100 MW are the stated resilience target; Mykolaiv's water utility deployed 5 MW of solar PV plus 1 MWh of battery storage under a EUR 7.2 million grant approved in May 2025, and Khmelnytskyi region has approximately 14.9 MW of operational solar on city-owned land. In November 2024 alone Russia fired 350 missiles and more than 2,500 drones at the grid. Striving for Access, Security, and Sustainability: Ukraine's Transition to a Modern and Decentralized Energy System · Center for Strategic and International Studies (CSIS) · 2025-07-02 <https://www.csis.org/analysis/striving-access-security-and-sustainability>

[UKR-14] In 2025 Ukraine's Ministry of Defence planned to procure approximately 4.5 million FPV drones, matching total national industry capacity, allocating over UAH 110 billion for drone procurement including more than UAH 102 billion through the Defence Procurement Agency; by end-2024 over 1.5 million drones had been procured, 96% paid to Ukrainian manufacturers and suppliers, up from thousands in 2023. Stated by Glib Kanievskyi, Director of the Procurement Policy Department. Glib Kanievskyi: In 2025, the Ministry of Defence plans to procure 4.5 million FPV drones · Ministry of Defence of Ukraine · 2025-03-10 <https://mod.gov.ua/en/news/glib-kanievskyi-in-2025-the-ministry-of-defence-plans-to-procure-4-5-million-fpv-drones>

[UKR-17] By 2022 the central component of Ukraine's eHealth system had 36 million patients registered, more than 1.6 billion electronic medical records and 400,000 active users, processing 1,000–1,500 requests per second to the central database. Before the invasion the network included over 40 regional medical information systems (MIS); the authors project that only four to six will probably survive, owing to financial losses, destroyed infrastructure and evacuation of qualified IT specialists. The future of Ukrainian healthcare: the digital opportunity · Journal of Global Health · 2025 <https://jogh.org/2025/jogh-15-03039>

Statlig åtkomst, integritet och motevidens

[ATK-8] eIDAS art. 45 "prohibits browsers from enforcing any security requirements" utöver ETSI-godkända — ett tak, inte ett golv. Tillbakarullning till 2011. Refererar DigiNotar 2011 (certifikat använda för att avlyssna e-post i Iran) och CNNIC 2015 https://www.eff.org/deeplinks/2023/11/article-45-will-roll-back-web-security-12-years · Hämtad, bekräftad <https://www.eff.org/deeplinks/2023/11/article-45-will-roll-back-web-security-12-years>

[ATK-9] Branschgemensamt uttalande, 12 undertecknare (Cloudflare, Fastly, Mozilla, Linux Foundation, ISRG, Mullvad, OpenSSF m.fl.): "an error of judgment or deliberate action by one member state will affect citizens in all other member states" https://openssf.org/blog/2023/11/02/openssf-co-signs-industry-joint-statement-on-article-45-in-the-eus-eidas-regulation/ · Hämtad, bekräftad <https://openssf.org/blog/2023/11/02/openssf-co-signs-industry-joint-statement-on-article-45-in-the-eus-eidas-regulation/>

[ATK-11] QWAC-genomförandeakt formellt antagen 17 dec 2025 https://securityriskahead.eu/ · Hämtad, bekräftad <https://securityriskahead.eu/>

[ATK-13] EUDI-plånbok: medlemsstater ska tillhandahålla plånbok före utgången av 2026; tjänsteleverantörer med identifieringsplikt måste acceptera den https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/eudi-regulation · Hämtad — artikelnummer ej åtkomliga, EUR-Lex nere <https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/eudi-regulation>

[ATK-24] Svensk lagringsproposition: Säkerhetspolisen får besluta om mer omfattande lagring vid allvarligt hot mot nationell säkerhet; nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster förs in under lagrings- och anpassningsskyldighet; ikraft 1 mars 2026 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/11/utkast-till-lagradsremiss-datalagring-och-tillgang-till-elektronisk-information/ · Hämtad, bekräftad <https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/11/utkast-till-lagradsremiss-datalagring-och-tillgang-till-elektronisk-information/>

[ATK-25] FÖRSVARSMAKTENS INVÄNDNING — textens tyngsta svenska fakta. VERIFIERAD I ORIGINAL 13 aug 2026.<br><br>Yttrande 2025-01-17, beteckning FM2024-28855:2, till Justitiedepartementet, er beteckning Ju2024/02286.<br><br>Ordagrant: "Utifrån sin sakkunskap genom uppdraget att leda och samordna signalskyddstjänsten ser Försvarsmakten anledning att kommentera vad som anförs i utkastet om hur anpassningsskyldigheten kan genomföras vid totalsträckskrypterad kommunikation. Försvarsmakten bedömer att kravet på anpassningsskyldighet av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster inte kommer att kunna uppfyllas utan att införa sårbarheter och bakdörrar som kan komma att nyttjas av tredje part."<br><br>Nästa mening, och den är avgörande: "Försvarsmakten har inga synpunkter på utkastet till lagrådsremiss i övrigt." — Försvarsmakten hade alltså ingen annan invändning mot hela lagförslaget. Bakdörren var det enda de kommenterade.<br><br>I beredningen deltog kryptostrateg Pia Gruvö, chefsingenjör Ulrik Söderblom och jurist Rickard Tennisberg. Beslutat av ställföreträdande chefsjurist Helene Arango Magnusson. Yttrandet kommer alltså från den myndighet som leder och samordnar signalskyddstjänsten — Sveriges kryptomyndighet — inte från en intresseorganisation https://www.regeringen.se/contentassets/e22f777eb1964c258c5d9a21adb6a355/forsvarsmakten.pdf · VERIFIERAD — primärkälla läst <https://www.regeringen.se/contentassets/e22f777eb1964c258c5d9a21adb6a355/forsvarsmakten.pdf>

[ATK-27] Högnivågruppen om åtkomst till data: 42 rekommendationer, RIF-rådet 13 juni 2024; rek. 22–24 driver "lawful access by design"; kommissionen tog bort gruppens öppenhetskrav ur arbetsordningen https://edri.org/our-work/high-level-group-going-dark-outcome-a-mission-failure/ · Hämtad, bekräftad <https://edri.org/our-work/high-level-group-going-dark-outcome-a-mission-failure/>

[ATK-29] ProtectEU 1 apr 2025: kommissionen ska ta fram "a Technology Roadmap on encryption, to identify and assess technological solutions that would enable law enforcement authorities to access encrypted data in a lawful manner"; expertgrupp levererar 2026 https://home-affairs.ec.europa.eu/policies/internal-security/lawful-access-data/encryption_en · Hämtad, bekräftad <https://home-affairs.ec.europa.eu/policies/internal-security/lawful-access-data/encryption_en>

[ATK-30] Motstånd: 89 undertecknare (74 organisationer + 15 namngivna säkerhetsexperter), 26 maj 2025: "Scanning... creates vulnerabilities that could be exploited by criminals and hostile state actors". Refererar brittiska Safety Tech Challenge där granskaren fann att ingen av prototyperna klarade utvärderingsramverket https://www.globalencryption.org/2025/05/joint-letter-on-the-european-internal-security-strategy-protecteu/ · Hämtad, bekräftad <https://www.globalencryption.org/2025/05/joint-letter-on-the-european-internal-security-strategy-protecteu/>

[ATK-31] ATHENS AFFAIR — textens bärande fall. ~100 telefoner avlyssnade inkl. statsminister Kostas Karamanlis, hans hustru, försvars- och utrikesministrarna, EU-kommissionärer. Start aug 2004, upptäckt via oleveread SMS 24 jan 2005. Angriparna subverterade Remote-control Equipment Subsystem (RES) — själva avlyssningsmekanismen i Ericssons AXE-växlar hos Vodafone Grekland, genom att patcha 29 separata kodblock. Vodafone bötfällt 76 MEUR (dec 2006). Nätplaneraren Costas Tsalikidis hittad hängd 9 mars 2005. Gärningsmännen aldrig identifierade. Ingenting var trasigt — systemet fungerade som konstruerat, någon annan levererade tillståndet https://spectrum.ieee.org/the-athens-affair <https://spectrum.ieee.org/the-athens-affair>

[ATK-32] Salt Typhoon. CALEA (1994) påbjuder avlyssningsförmåga; kinesiska statshackare komprometterade avlyssningssystem hos AT&T, Lumen, Verizon. Matt Blaze: "CALEA should be regarded as a cautionary tale, not a success story, for backdoors." Meredith Whittaker: "There's no way to build a backdoor that only the 'good guys' can use." https://techcrunch.com/2024/10/07/the-30-year-old-internet-backdoor-law-that-came-back-to-bite/ <https://techcrunch.com/2024/10/07/the-30-year-old-internet-backdoor-law-that-came-back-to-bite/>

[ATK-33] Omfattning: 9 amerikanska operatörer per 27 dec 2024; 100 000+ routrar kapade i AT&T:s nät; metadata om 1 miljon+ användare; angriparna fick "almost complete list of phone numbers under court-authorized wiretapping" — dvs. kontraspionagekartan över vilka staten övervakade. Kvarvarotid över ett år. Sen. Warner 21 nov 2024: "worst telecom hack in our nation's history" https://en.wikipedia.org/wiki/2024_global_telecommunications_hack <https://en.wikipedia.org/wiki/2024_global_telecommunications_hack>

[ATK-34] VIKTIGT NEGATIVT FYND. CISA/FBI/NSA-varning AA25-239A, 27 aug 2025 om Salt Typhoon nämner inte avlyssningssystem alls. Avlyssningskopplingen kommer ur pressrapportering okt 2024, inte ur myndighetsvarningen. Tillskriv den inte CISA/FBI https://www.attackiq.com/2025/09/04/cisa-advisory-aa25-239a/ <https://www.attackiq.com/2025/09/04/cisa-advisory-aa25-239a/>

[ATK-42] Utredningsbehovet, kvantifierat. Europeiska polischefernas gemensamma deklaration 21 apr 2024, 32 undertecknare. Vid planerad E2EE-utrullning försvinner 92 % av Facebooks och 85 % av Instagrams anmälningar till brittisk polis. Nuvarande flöde skyddar ~1 200 barn per månad och ger ~800 gripanden per månad. Ett enskilt underrättelseflöde gav 327 gripanden, 3,5 ton klass A-narkotika, 4,8 MGBP återtaget, 29 tidigare okända hot mot liv https://www.nationalcrimeagency.gov.uk/news/european-police-chiefs-call-for-end-to-end-encryption-roll-out-to-include-public-protection-measures <https://www.nationalcrimeagency.gov.uk/news/european-police-chiefs-call-for-end-to-end-encryption-roll-out-to-include-public-protection-measures>

[ATK-47] FEDERERADE LÖSNINGAR MISSLYCKAS I FÄLT — tesens svåraste motfakta. Direkt jämförelse: federerad analys tog 18 månader att nå operativ förmåga mot ~1 månad för alternativet, och gav riktningsmässigt identiska resultat (SMD < 0,1). Distribuerad analys "has not resulted in timely results in practice" https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10352377/ <https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10352377/>

Egen beräkning

[EGEN-1] 104 089 invånare, 761 skyddsrum, 85 540 platser. Täckning 55 % inom 300 m, 69 % inom 500 m, 81,5 % inom 1 000 m; 31 832 personer utanför 500 m. KÄLLOR: MSB/MCF ArcGIS REST Feature Service gisapp.msb.se/arcgis/rest/services/Befolkningsskydd/Skyddsrum_kontrollanter för skyddsrummens läge och platsantal; SCB WFS geodata.scb.se/geoserver/stat/wfs, lager befolkning_1km_2025, för befolkning per kvadratkilometer. Referenssystem SWEREF99 TM (EPSG:3006). Hämtat 2026-08-09. METOD: varje befolkningsruta delades i 25 provpunkter i ett 5×5-rutnät; för varje punkt beräknades fågelvägsavståndet till närmaste skyddsrum; rutans befolkning fördelades jämnt över punkterna. BEGRÄNSNINGAR: fågelväg är inte gångväg, så täckningen är en övre gräns; befolkningen antas jämnt fördelad inom rutan; platsantalet är registrerat och inte funktionellt; beräkningen prövar inte om platsen räcker när alla inom avståndet kommit fram. Skyddsrumstäckning i Karlstads kommun — egen beräkning · WINNIIO · 2026-08-09 Ingen offentlig länk — se källregistret.

158 poster. Nycklar markerade DELVIS eller med förbehåll i tillitsfältet är citerade med det förbehållet utskrivet i brödtexten, eller inte alls.